💚 Nådegåvor 💚

Nådegåvor!

Vad säger Bibeln?

1 Kor 12:4-11 

Nådegåvor­na är oli­ka, men An­den den­sam­ma. Tjäns­ter­na är oli­ka, men Her­ren den­sam­me. Verk­sam­he­ter­na är oli­ka, men Gud är den­sam­me, han som ver­kar i allt och öve­rallt. Hos var och en fram­träder An­den så att den blir till nyt­ta. Den ene får ge­nom An­den gåvan att med­de­la vis­het, den and­re kan med sam­ma An­des hjälp med­de­la kun­skap. En får tron ge­nom An­den, en an­nan ge­nom sam­ma An­de gåvan att bo­ta, en an­nan får kraft att göra un­der. En får förmågan att ta­la pro­fe­tiskt, en an­nan att skil­ja mel­lan oli­ka an­dar. En kan ta­la oli­ka slags tungo­tal, en an­nan kan tol­ka tungo­tal. Allt det­ta åstad­kom­mer en och sam­ma An­de ge­nom att förde­la si­na gåvor på var och en så som den själv vill.

Jag har många gånger funderat på dessa Bibelverser och tänkt på vilken nådegåva är framträdande i en församling?

Det som jag också har förundrat över, är tungotal, finns det överhuvudtaget mera? 

Lärarens gåva märker man ju i en vanlig predikan, när prästen undervisar i olika trosfrågor och om livet. Profetisk gåva i dagens värld är ganska svårt att urskilja. Tror ändå att när någon profeterar om framtiden, och förutsäger det som kommer att hända, då blir inte personen betrodd och kanske också ifrågasatt, att är detta verkligen sant?

Att skilja mellan andar i församlingen, att känna om detta är rätt ande i predikan eller är det en falsk ande.  Själv har jag någongång känt att nu är inte denna predikan i rätt ande, utan är något annat. Predikan känns som utan kraft och  nånting som rabblas upp automatiskt.

Måste berätta en händelse i kyrkan då talaren rabblade upp en förklaring till texten helt automatiskt utan en känsla av engagemang, känslan blev som prästen skulle ha varit hemma i sina tanken och inte alls i kyrkan, och sen också hade han brådska med bönen och avslutningen och lämnade också en känsla av maraton fart för att slippa hem, av någon orsak. Känslan efteråt, var inte uppmuntrande utan en tomhetskänsla.

Det finns många nådegåvor i församlingsmedlemmarna, de kan ha en speciell gåva att tjäna i församlingen.  Det finns också  människor som gör uppoffringar i det privata, som ingen vet om, samt personen vill inte ha det heller offentligt. 

En nådegåva som jag värdesätter är de människor som ber för andra som är förebedjare  och har en bedjarens gåva! Dessa kan be för enskilda, för församlingen, för landet och för hela mänskligheten. 

Det finns verkligen olika nådegåvor som getts åt var ock en av oss. Kom ihåg att använda din gåva, bed också för att Herren skall vägleda dig i din nådegåva.

Avslutar med texten från :

1 Pet 4:10

Tjäna varand­ra, var och en med den nådegåva han har fått, som go­da förval­ta­re av Guds nåd i dess många for­mer. Den som ta­lar skall kom­ma ihåg att han får si­na ord från Gud, den som tjänar att han tjänar med den styr­ka Gud ger. Låt Gud förhärli­gas i allt det­ta ge­nom Je­sus Kristus. Hans är härlig­he­ten och mak­ten i evig­he­ters evig­het, amen.

Kort sagt är nådegåvor redskap som Guds Ande utrustar oss kristna med, för att vi ska kunna var med i det gemensamma arbetet att bygga Guds rike, Kristi  Kyrka i världen?

🙏🏼. Låt Gud leda dig. ❤️❤️

Tita

Franciskusbönen

Herre, gör mig till ett redskap för Din fred. 

Låt mig bringa kärlek där hatet råder. 

Låt mig bringa förlåtelse där orätt har begåtts. 

Låt mig skapa endräkt där tvedräkt råder. 

Låt mig bringa sanning där villfarelse råder. 

Låt mig bringa tro där tvivlet råder. 

Låt mig bringa hopp där misströstan råder. 

Låt mig bringa ljus där mörkret råder. 

Låt mig bringa glädje där sorgen råder.

O, Mästare låt mig inte så mycket söka att bli tröstad som att trösta, inte så mycket söka att bli förstådd som att förstå, inte så mycket söka att bli älskad som att älska. 

Ty det är genom att ge som man får.

Det är genom att glömma sig själv som man finner sig själv. Det är genom att förlåta som man blir förlåten. 

Det är genom att dö som man uppstår till det eviga livet.