Gud är God!

30.10.2019

Gud är God!

Ny dag har börjat. Idag är jag tacksam över att kunna sitta på balkongen i söderns värme en tidig morgon. Trafiken nedan är minimi. Folk går till sina jobb och nån enstaka sitter i bussen. Några bilar kör och ingen bråska ännu. Dagen har bara börjat.

Tacksam för att känna välbefinnande, trots prövningar och motgångar. 

Känner ödmjukhet inför kommande dagar och ber om Guds ledning i allt.

Gud är god, han vet vad vi behöver. Han leder oss, bara vi överlämnar oss i Herrens händer.

Idag är en ny dag, med tacksamhet och ödmjuka tankar till er alla! 

Tita

Lyssna och följ❣️

Lyssna och följ!

19.10.2019..kl.10:00

När jag på årets början skrev ett mål för detta år var det Låt Gud leda dig!

Och hela året fram till dags datum, har Gud lett mig och jag har fått känna Guds närvaro i olika tillfällen under dagen, under allt som skett under detta år. Jag har varje dag bett om Guds ledsagan med det jag säger och gör och skriver. Gud har varit med och det tror jag att han fortsättningsvis är. 

Följande ord läste jag ur tidningen Dagen som jag citerar här nedan.

”Du som har öron, hör vad Anden säger till dej!

Uppenbarelseboken 2:11 Vi kan alla höra Andens viskning om vi bara medvetet tränar vårt inre öra. Guds Ande talar genom samvetet, kloka medmänniskor och på tusen andra sätt. Den som tar sig tid att lyssna och följa, om än i det lilla, kan se fram emot ett spännande liv.”

Detta Bibelord får följa mig framledes varje stund!

🙏🏼❤️🙏🏼

Till er alla! 

Tita

(Lånad bild från Piplia)

Människomöte nr 7 på gravgården!

Ett människomöte nr. 7.  På gravgården!

18.10.2019 

Livsöden

Jag var på väg att laga min fasters grav till vintern. Hann inte ens innanför grav gårdsmuren då en man kom med cykeln och stannade mig och sa att ja här går vi till gravarna. Han har sett min bil förr. Den är ju ganska kändspak vår bil. Jo sa jag detta är livets gång. Då berättade han att hans fru hade dött för ungefär ett år sen. Att de hade hunnit vara gift i 56 år. Då frågar han mig om jag har min man också här så jag sade, nej mitt barnbarn och min faster är här på gravgården. Så jag skall kolla barnbarnet om han har fått graven i vinter skrud. Och faster vet jag att ingen varit eftersom, hon inte hade egna barn, så dit sätter jag ljung.

Han berättade hela sin livshistoria.  Den var brokig och jag märkte hur ensam han var efter sin frus bortgång. Sen började han fundera på livet efter döden. Han berättade nog att han går i kyrkan, men tvivlade nog ändå på destinationen himlen. Så jag sa att ingen av oss är felfria, eller syndfria, vi syndar alla på något sätt. Vi går ju till kyrkan och till nattvarden, och vi är frälsta genom nåd, så bara vi har biljetten klar till himlen så behöver vi inte vara rädd vart vi kommer. Han sa att han har syndat så mycket att dem vill han inte bekänna åt någon. Verkade skämmas över dem. Då sa jag att du kan ju bikta dig för en präst, så slipper du dem och att du går till nattvarden. Jaa sa han prästerna är ju också en mellanhand,  så han vari inte så säker på om det blir förlåtet på så sätt. Jag sa åt honom, man måste tro på det om man vill bekänna sina synder. Då får man allt förlåtet och har biljetten klar. 

Vi fortsatt diskutera om allt möjligt, livet och till och med släktforskning kom vi in på. Så vi hörde till samma släktgren i många generationer bakåt. Intressant!

Vi kan säkert ses här på gravgården förr eller senare sa han. Ibland kan det gå långa tider och ibland ses man ofta sa han.

Han ville visa sin frus grav och jag visade mitt barnbarns grav.  Och det kändes verkligen lite underligt att möta en människa på gravgården som verkade vara ensam och pratsjuk.

Jag flinade lite när jag for till min fasters grav. Motivet för pratandet kunde vara vad som helst. Sökte kanske sällskap? Vem vet?

Detta var ett livsöde och nummer 7 i mina männiksomöte berättelserna.

Låt människorna berätta sin livshistoria vid möten. Det kan vara givande att byta tankar.

Med nya givande möten!

Tita

( bilden är lånad från nätet)

Vuxen! När är man det?

Vuxen, när är man det? 

Begreppet vuxen defineras på många olika sätt.

Att man är gammal nog att klara sig utan stöd från från vuxen. 

Att man nått myndighets ålder, som i dag är 18 år.

Att man som person har nått full mognad, mentala, kroppsliga, sociala andlig utvecklingen till vuxen kan pågå ända till 20–25-årsåldern. Eller för vissa personer kan utvecklingen till vuxen ta otroligt mycket längre än det som man tror att är en vuxen ålder.

När man är vuxen har man ansvar för sig själv, kan ta ansvar för en efterkommande, ta ansvar för sitt görande och sägande, ta ansvar för sitt arbete, samt ta anavar för sitt eget hem, så den ser snygg och prydlig ut och att hemmet inte förfaller.

Man är i stor del också ansvarig för sitt eget mående, då tänker jag på livsföringen, med kost och motionsvanorna, samt tobak och alkohol användningen som är till stor skada fysiskt, psykiskt, socialt och andlig måendet.

Att vara vuxen tar man ställning till hur man själv vill ha sitt liv, man följer inte mängden man vågar vara den man är.  Man vågar säga nej till det som inte är bra. Man är inte ledd i av någon annan är sig själv. Visserligen följer man lagar och paragrafer i det land, man befinner sig i, samt om man jobbar tar man ansvar för arbetsuppgifterna och arbetslagen och det som arbetsgivaren ber om att göra.

En vuxen tar alltid först och främst ansvar för sig själv, sitt arbete och det man gör och säger. Man tar ansvar för sitt liv helt enkelt.

Gör man inte det, är man inte vuxen. Man har inte förstått vuxenheten utan blivit ledd av kamrater och nån laglös lösdrivare som man tror är en vän eller kamrat, men som låtit den onde driva till att förstöra liv. 

Allt detta kan vara den ondes verk, pengarnas eller också idrotten som blivit till avgud och den onde som lockar till allt möjligt, ingalunda, har Gud sagt att det är fel, ingalunda är det fel.  När den onde tar lillfingret tar han fort hela handen. 

Varför jag tar upp idrotten, är den att det blir osunt när det inte finns annat i livet än idrott och ett måste både vardag och helg. Då är det osunt. För hälsan och för egen träning är det helt bra, men när man inte har tid för umgänge med vänner och bekantar så då är det osunt.

Så gott folk, tänk efter, låter jag ledas av nånting som är osunt? Låter jag nån människa i omgivningen förföra och leda till det som är osunt och fel. 

Är du vuxen, så är du verkligen inte ledd av osunda människor och kamrater, utan du vågar stå på dig, du vågar säga ifrån i alla olika frestelser. Och först och främst tar du ansvar för din egen utveckling, ditt eget liv, ditt hem och vad det innebär.

Detta som jag skrivit är utgående från mina tankar om vuxenheten och ansvarstagande. 

Dessa mina tankar baserar sig på  mitt yrke  i livet, på specialsjukskötar utbildningen i psyk. samt del studier i teologi och delstudier i vårdvetenskap.  Som vårdlärare  undervisade jag i ämnet psykiatrisk vård och eftersom många elever tog upp, att vara vuxen, och att kunna betee sig som vuxen, så skriver jag idag om detta ämne. När man vårdar människor, med psykiska problem kan de regrera, gå till ett tidigare stadium i sitt liv  som blir ett barnsligare stadie än deras verkliga ålder. Man kan till ock med regrera till 2 års ålder ibland till fosterstadiet fast man är vuxen.  Därför är det viktigt att man vet vad är en vuxen och vad som inte är ett vuxet beteende. 

Man kan också ha religiösa besvär som är osunt när man mår psykiskt dåligt. Det är därför också viktigt att veta skillnad på ett friskt beteende och sunt beteende så det inte blir sjukligt. 

Verkligheten är den att vi skall veta utgående från den teologiska och den psykiska välbefinnande när det sunt och friskt. Utgående från teologin bör vi veta om onda ting i välden som tex alkoholens och drogernas inverkan på hälsan. Och utgående från den psykiska sidan bör vi veta med detta missbruk så leder det till fysiska, psykiska, social och andliga illamående. 

Helhetsvården och helhetstänkande bör man satsa på i all vård sammanhang!

Allt gott till er! 

Tita

Egen bild, blommar än i oktober 16.10.19

Jämställhet

Jämställdhet!

Är vi jämställda, kan vi vara jämställda?  Vill vi vara jämställda? 

Det går att diskutera detta ämne i oändlighet. 

Vi kan inte vara jämställda i världen, när världen ser ut som den gör. 

Om det krigas i ett land och är fred i ett annat. Hur kan man då var jämställd?

Eller om Man lider nöd i ett land och har allt bra i ett land. Kan vi vara  jämställda?

Är det jämställdhet, då man tänker, vi tar av de rika och ger åt de fattiga? 

Är vi jämställda som man och kvinna, i hemmet i arbetslivet? Kan vi vara det? Vill vi vara det? 

Tänker vi på kristendomens budskap, så är vi alla lika inför Gud. Jesus for ju ofta till en kvinna så länge han levde. Han gav budskap till kvinnorna . Det var kvinnor som kom först till graven där Jesus var begravd. Martha och Maria berättelsen och flera andra.  Jesus gav order, gå hem och synda icke mera. Vad gjorde kvinnan jo gick hem och förkunnade om den märkliga, mannen som säger hur jag har levt, han är Messias. Många sade, efter olika under som skedde: den mannen är verkligen Messias!  Jesus betedde sig jämställt till alla människor, han var en som högaktade fattiga människor och behandlade dem väl.  Borde vi inte göra lika?

Han var en fridens Herre, när han uppenbarade sig för sina lärjungar och kom efter sin begravning och uppståndelse, sade han till sina lärjungar, Frid vare med eder.

Bibeltexten lyder såhär:  ev. enl. Johannes 20: 19-22

19.  På aftonen samma dag, den första veckodagen, medan lärjungarna

      av fruktan för judarna voro samlade inom stängda dörrar, kom

      Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: »Frid vare med

      eder!»

 20.  Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sin

      sida.  Och lärjungarna blevo glada, när de sågo Herren.

 21.  Åter sade Jesus till dem: »Frid vare med eder!  Såsom Fadern har

      sänt mig, så sänder ock jag eder.»

 22.  Och när han hade sagt detta, andades han på dem och sade till

      dem: »Tagen emot helig ande!

Om vi utgår får Jesu budskap så är vi verkligen jämställda människor. Vi skall inte ha skillnad på fattiga och rika, man eller kvinna.

Kopiera här en text som klargör det jag skrev ovan. 

Christina Mörks inlägg om Jesus och Kvinnorna.

1) På Jesu tid skulle en man inte tilltala en kvinna utanför hemmet. Men Jesus tog initiativ till ett andligt samtal med den samariska kvinnan vid Sykars brunn (Joh 4). Hon vittnar sen för sin stad om vad hon varit med om och för staden till tro på Jesus. När lärjungarna får se att Jesus pratar med en kvinna blir de mycket förvånade men vågade inte säga något.

2) Att vara en ”lärjunge” var på Bibelns tid mer än att bara gå i skola hos en rabbin och plugga teologi, man skulle också praktisera sin kunskap genom att efterlikna sin läromästare. Att lära sig det teoretiska kallas ibland att ”sitta vid sin mästares fötter”, något som Paulus gjorde när han satt vid Gamaliels fötter (Apg 22:3) och som Martas syster Maria gjorde när hon satt vid Jesu fötter (Luk 10:38–42). Men en judisk rabbin undervisade inte kvinnor i Torah, men Jesus undervisar en kvinna i Guds ord. Jesus uppmuntrade Marias val att studera Guds ord istället för att befästa kvinnans plats i köket. Jesus visar att kvinnan är en människa med samma möjligheter som mannen att själv välja inriktning i sitt liv. Att vara hemma och ta hand om ”köket” är helt okej, men att studera teologi och tjäna Guds rike är ännu bättre.

3) Kvinnor fick följa med Jesus och apostlarna på deras predikoresor i Galiléen (Luk 8:1–3). Några av dessa var med och tjänade Jesus (Matt 27:55, Mark 15:40-41).

4) Kvinnor fick inte röra vid män som inte var en del av deras familj, men Jesus lät kvinnan med blödarsjuka röra vid honom, och sa dessutom att hon blivit frälst (Mark 5:24-34). Inte nog med det, Jesus rör vid en kvinna när han helar henne (Luk 13:10-13). Det är uppenbart att Jesus upprättar och befriar kvinnor från utanförskap genom att humanisera dem och släppa in kvinnorna i Guds rike på samma villkor som män.

5) Jesus såg på Marta och Maria som sina nära vänner (Joh 11:5). Jesus umgicks inte bara med män utan lät även kvinnor ha en plats i hans sociala liv. Jesus sexualiserade inte relationen med kvinnor utan behandlade dem med respekt, värdighet och såg på dem som medmänniskor.

Budskapet!📖

Budskapet!

Budskapet kom från ovan!

Idag tänkte jag på mission än en gång. Bläddrade i en tidning där det stod olika missionsfält och vad människorna gör i alla länder runtomkring i fjärran och närmare länder.  

I dagens närmiljö, i våra nejder, behövs också missionsverksamhet. Tänkte närmast på ungdomsarbetare, unga vuxna, som behöver vänner, stöd och vänskap. Detta borde vara en missions fält som inte kostar så mycket utan kan frälsa många själar för att gå under i denna villervalla som råder med osäkerhet och missbruk och allt som  följer, av den ondes verk. 

Man kan hjälpa människor anonymt, man behöver inte ge ut sitt namn, att detta gör jag. Det finns  många människor som stöder utan att ropa högt, att nu gör jag detta för en vän, eller detta för en person. Nej man kan vara vän och stöd för någon utan att ens säga att jag stöder, uppgiften kan vara en hjärtefråga, en uppgift som man känner för utan att det skulle vara en uppmaning från någon församling eller någon stiftelse, osv. En inre kallelse i mitt eget hjärta som uppmanar mig att göra gott i en ödmjuk anda.  

Hjälp din nästa, i nödens stund. Din nästa kan vara, en granne, en nära vän, en bekant eller en person som du ser att lider på något sätt, av sjukdom, av olyckor, av missbruk eller mobbning eller som helt enkelt är utan vänner. 

En hjälp behöver inte vara ekonomisk hjälp, kan var det också, inte nödvändigtvis. Hjälpen kan vara vänskap, som att besöka, att ta med till någon tillställning, tex. till kyrkan, ut i naturen, till cafe, eller kanske spela minigolf eller bowling.osv. Hjälp kan ges på många sätt.

Ensamheten råder i våra nejder och den ensamheten borde man se, men som inte syns utåt, den finns inombords, i ens hjärta. Den ensamheten, botas med att man ser personen som hon/ han är. 

Det konstiga är att ensamheten kan kännas fast man har stor familj. Om personen aldrig blir sedd  som den person hon/ han är, kan kännas som ensamhet. Vi är så olika vi människor! 

Måste berätta en händelse en gång som var som änglar från himlen sända.

Jag hade just kommit hem. Satte mig ner och suckade och mitt i allt ringer det på dörren. Och där stod ett par, med en blombukett i handen och chokladpraliner. De ville överraska oss. Ena sonen och dottern hade också kommit hit, så det kändes så tacksamt att de också kunde se att människorna, kan göra  överraskningsbesök utan att det behövs nån födelsedag eller nån bemärkelsedag. Det var en hjärtesak från dem som vänner utan att tänka på  nån orsak. Att glädja människor i  omgivning kan också vara något som kunde vara en missionsuppgift. 

Det finns många likande uppgifter som vi kunde tillämpa i vardagen. Sök din uppgift! Vad känner du för? 

 Kopierar en dikt av Nils Ferlin

Det är en talande dikt, åtminstone åt mig. Dikten visar hur vi möter människor och kanske ger falsk bild om verkligheten. Vad tycker du? 

I LIVETS VILLERVALLA (ur En döddansares visor (1930))

I livets villervalla

vi gå på skilda håll.

Vi mötas och vi spela

vår roll -

Vi dölja våra tankar,

Vi dölja våra sår

och vårt hjärta som bankar

och slår -

Vi haka våra skyltar

var morgon på vår grind

och prata om väder

och vind -

I livets villervalla

så nära vi gå

men så fjärran från varandra

ändå.

Allt gott till de som läser!

Tita

Du är buren.....

Morgon BÖN

Du är buren ..

Du som tvivlar om Gud hör böner, du är buren i bönens armar!

Bed till Gud min vän, att han ger dig ett lyhört öra. Ibland behöver du dra dig tillbaka från vardagens stressande och jäkt, så att du kan lyssna till Guds stilla röst. Den kan komma när du minst anar det. 

Det som jag upplevt är gemenskap med Gud genom bön, och en sådan gemenskap blir ofta mycket större än vad du och jag kunnat tänka oss. 

”Bed och ni ska få” står det (Luk 11:9 ) 

Guds kraft är ju så väldigt mycket större än vår egen kraft. Alltså får vi och skall använda oss av den enligt Guds ord.

Men han skall be i tro utan att tvivla. Den som tvivlar liknar havets våg och drivs och piskas.

Jakob 1:5-7 /8

5. Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förebråelser, och han skall få vad han ber om. 

6. Men han skall be i tro, utan att tvivla. Den som tvivlar liknar en våg på havet som drivs och jagas av vinden.

7/ 8. En sådan människa, tvehågsen och vacklande i allt hon gör, skall inte vänta sig något av Herren.

Därför kära vän tro och du skall få det du ber om? 

Du är buren med Guds händer!

Tänker på dagens värld  där barn från kristna hem  är utsatta för en andlig dragkamp, mellan  på ena sidan familjens tro och på andra sidan ett icke-kristet inflytande.

Det som är för mig en hjärtefråga över allt som händer i denna värld och föräldrarnas kamp och föräldrarnas böner för sina barn. Be att den ondes makt skulle förgöras, med Jesus Kristus vår frälsare.  

Sluta aldrig be, sluta aldrig hoppas. Under kan ske! 

Herre var med oss alla nu och i evighet!

I Jesu namn Amen!

Le åt dem du möter på livets stig!

Dagens tanke i min almanacka ..

”Om du möter en människa utan leende, så le åt henne!”

Kom att tänka på mötande människor än en gång.  När jag är ut och går, så möter man olika människor som är på länk eller på väg nånstans. 

Det som är intressant med möten ute, är  att man kan möta människor som ser sura ut och  som just och just vågar se den som kommer emot.

Jag hälsar ofta på människor som jag möter, nickar eller säger hej. Ibland får jag svar och ibland får jag inget svar.  Kanske de funderar att hon tog miste och trodde det var någon annan.  Jag har tyckt att det känns så trevligt att hälsa och kanske ger en bra dag åt personen, man vet ju aldrig hur ensam personen är och det är ju också att ge chansen att kunna prata om någon har behov av  en medmänniska.

Ett leende kan ju också vara bra för de som känner sig trötta, sura eller ledsna.

Så le och hälsa, så får du se en piggare gladare mötande människa.

Med ditt leende gör du livet vackrare, eller hur?

” Ett leende tar bara ett ögonblick, men minnet kan vara för evigt”

(Hittade en bra bild på nätet om leende, så delar den, källan finns på bilden)