Bloggintresserade

15 maj 2015

Välbefinnande och hälsa på recept



Min egen berättelse om välbefinnande och hälsa!

Det är ganska intressant att fundera på olika saker som händer och sker i ens eget liv.
Måste verkligen berätta åt er en positiv förändring från att ha fått Diagnosen Diabetes, och man börjar fundera på att man måste sätta in insulin åt mig. 



 Kolhydratfri kaka!
Verkligen bra att det finns mediciner och att medicin hjälper. Men nu var det ju inte det som var problemet, det var medicin Metforminet som jag fick, och som jag inte tålde, utan fick stora besvär i magen och hamnade nästan att bli isolerad i hemmet.
Vart jag än for måste jag fara via toaletten, för gjorde jag inte det, så fick jag säkert redan 4 km hemifrån svänga om och åka tillbaka hem, för magen var så i oskick att det gick helt enkelt inte att fara och handla mat, eller överhuvudtaget att göra någonting annat heller.

Började läsa mer om Diabetes och diabetsmedicin och allternativ till medicinerna.
Jag hade nog fått bra information av Diabetessköterskan, men hur allvarligt jag tog det, det är nog frågan. Hon berättade ofta om kost och motion och vad kosten skall innehålla... joo allt det som kosten skall innehålla för att vara hälsosam. Proteiner lite fett, oljor, alltså goda fetter, kolhydrater , vitaminer och mineraler. Osv. Motionera sade hon också om, och det är ju helt ok.

Jag har ju alla tider motionerat, men de senaste åren har varit minimi, på grund av stressigt arbete. Jag försökte nog passa in 2-3 gånger i veckan, för att bedöva samvetet, så gick jag ut en kort runda och så var det med det.

Men ser ni det blev en uppvaknande i mig, när jag märkte att nu blir inte min Diabetes bättre utan den blir sämre. Gissa vad jag gjorde då?

Jag förändrade mitt tänkande helt och svängde allt till det positiva. Om jag har Diabetes vad borde jag då göra själv. Skall jag bli isolerad i hemmet och inte kunna gå ut med medicin som inte passar för mig. Det var som om jag hade en allergisk reaktion av Metformin.  Diarré på diarré,  och hela tiden tänka på var finns VC i Prisma och i City Market eller  dit jag var på väg. Om jag ens kunde fara?


Många tror att förändring är omöjlig, andra kanske nog tar det för givet. Vi tror oss ofta att veta bäst själv. Och kanske vi nog vet bäst hur våra kroppar fungerar och vad som passar mig, passar inte alla.

Om vi tänker på motion till Diabetikern så måste vi nog tänka på att det skall vara regelbundet och metodiskt. På sikt förbättras våra resultat och vi får ta del av vår personliga satsning

Nu är det ju också viktigt för oss att också tänka på vår psykiska hälsa och peppa våra sinnen och för att motionen skall lyckas måste man nog också motivera sig själv till att psyket är med i motionen.

Som människa har du fri vilja att välja och hur du förhåller dig till din egen hälsa. Så då tänkte jag vidare i hela min process. Kost och näring är viktiga saker om jag skall öka på träningen .

Det som sporrade mig är nog mina tankarna runt, du blir som du tänker, därför måste jag själv påverka mitt mående och göra något åt det.

Det sägs att 95% av dina beslut är inte fullt medvetna utan sker av gammal vana. Tro eller inge vi är vanemänniskor. Så tar en tid att ändra sina vanor och det tar tid att inse att man har förändrat sitt tankesätt.


Eftersom jag då fick magbesvär av medicin, så sa jag åt diabetessköterskan att nu, skall denna kvinna ta sig i kragen, och göra en förändring. KOSTEN, MOTIONEN skall ändras. Mina vanor skall ändras och nästa gång då jag kommer hit skall jag ha fått minska på medicinerna. Och alla provvärden skall vara bättre.  Hur tror ni att det blev?

Förändringen skedde och nedtrappningen på medicinen gick till slut att jag helt fick sluta med medicin för Diabetes.  Tack vare ändrat tankesätt. Ökade motionen och kosten blev kolhydrat fattig kost.  Blodproven så gott som normala.
Nu funderar ni nog, vad detta betyder, för min personliga satsning?


Tid och tid och tid. Massor med tid att kolla vilken mat man skall äta,  innehåller maten kolhydrater och vad kan jag äta och vad kan jag minska på?  Det var att börja studera. Har haft mycket hjälp av LCHF dieten, men eftersom jag inte tycker om för mycket fett, så har jag kombinerat min egen kost som passar in i min sockerballans och det tar ju tid att fundera och kolla upp så att blodsockret inte har stigit. Hitta gyllne medelvägen.

Sen blev det att öka motionerandet! Det var ett kapitel  för sig. Nu måste jag motivera mig till ökad motion. Jag hade satt målsättningar för mitt motionerande, vad vinner jag på det? Öka km gåendet med lite i taget, en km mera för varje vecka, lite mer för varje månad. Märk väl, det ökar och man sporras av att någon gillar ens förehavande och kanske säger något positivt om de har sett mig i motionsrundan.  Välbefinnande och hälsa har ökat. 

Och verkligen har kosten och motionen hjälpt mig att må bättre och nu just har jag ingen Diabetesmedicin.  Längre fram kanske jag nog behöver, då jag inte mera kan motionera varje dag och inte heller orkar se över kosten. Men det är en annan sak.

Huvudsaken är att jag i dagens lägen har det på klart att min Diabetes hålls i skick med kost och motion.

Så goda vänner.  När ni får Diabetes eller sköter en Diabetiker, tänk, på hennes kost och tänk på att det är viktigt med motion.

Det som jag också vill ha sagt med denna skriveri. Var observant på medicinernas påverkan och biverkningar. Läs alltid på bi-packs sedeln i förpackningen vad det står i den, vad kan patientens medicin ha för biverkningar.
Läs gärna också och uppdatera era kunskaper i tex Diabetes!

Alltså Kost och motion på RECEPT till alla ny upptäckta diabetiker.




”Du är centrum i ditt eget liv. Ingen annan!

Du är fri att tänka och känna vad du vill.

Självkänsla!

Bestäm dig för att tycka om dig själv!

Se dina fördelar i det du gör.

Släpp rädslan, och gör en förändring i ditt liv!”




TITA

12 maj 2015

10.05.2015 Rubinbröllopsdag.

40 år som gifta!

Det skall firas! 

Kakor är lagade och smörgåstårtorna klara.....

Här kommer foton på paret som firar och kakorna som skall ätas.... ;)





Hälsningar TITA

 Det blev att fira hela dagen lång.... nu får man vänta på 50 års bröllopsdag eller först förstås 41år ;)

4 maj 2015

Reseberättelese Kreta Platanias



Reseberättelen Platanias Kreta
16.04.2015 – 01.05.2015

Hotell Suites Marika

När vi startade den 16.04 och körde ner till Helsingfors med husbilen, var det in i norden kallt och snöslaskigt hela vägen.


Det är roligt att fantisera när man kör ner till flygfältet, att snart har vi värme och solsken. Och det var verkligen det som sporrade oss att köra vidare i snöslakvädret.

Vi hade beställt Parkplats för husbilen på ”parkkipaikka” parkeringen som skulle kosta 65€. Katten också, de hade tagit 91 € för parkeringsplatsen för 2 veckor trodde jag?
”Parkkipaikka” godkände inte kvittot som jag hade printat ut på egen dator, så de sade att vi måste nog skaffa ett kvitto på det? Jaa jaa tänkte jag, nu börjas det igen en gång, med att det  bråkar via denna researrangör! Vi får väl se hur det går resten av resan?
Vi kom lyckligt till flygfältet och behövde inte vänta så länge förrän flyget for. Mörkt och en konstig känsla av att ha kommit till dofternas land. Det doftar blommor och dam och lite tobak när man sitter i bussen och väntar att man skall komma till hotellet. Roligt och intressant att komma fram.

Usch vad kallt det var i hotellrummet. Isandes kall kakelgolv. Och isandes kallt i rummet. Nej, nu har vi kommit till vintern tänkte jag, hoppas det känns varmare i morgon när vi stiget upp. Vi kom till hotellet 24 tiden på natten så det var nog bara att fara i säng och sova.

Följande dag kändes nog bättre, efter en natt, man sovit gott. Nu var det nyfikenheten som tog över, och ut och gå och se sig omkring. Handla lite mat och vatten och som tur var så kollade jag nog flaskan så det stod NERO och då visste jag att det var vatten och inte RAKI.

Första dagen gick nog i nyfikenhetens tecken och vi gick där runtomkring och kollade gamla ställen vi varit på de andra gångerna man varit till Kreta. 

Maten, ^Å^vad gått! Grekiska salladen doftade äkta grekisk sallad. Nam nam.  Allt man äter i Grekland är smakligt och gott. Så vi fick nog en hälsosam kost, spjutfisk, fårstek, torsk, fileer av gris och av nöt. Musaka åt jag sista dagen, nog var den god. Borde ha ätit den tidigare, men tyvärr så mindes jag från förr, att den inte skulle ha varit så gott, som den var. Men nu vet jag till nästa gång. 


Det var ganska enkelt att hålla sig till reducerat kolhydratintag, och jag klarade mig verkligen bra att hålla mig borta från sött, utom en dag då vi var i Paleohora och hälsade på gamla kaféer vi varit på för 3 år sedan. 


Vitt bröd blev nog ytterst lite av, Ralf fick äta min del av det också. Det var enkelt att bara beställa no potatis, no ris eller no pasta, och no bread. Sötare bakelser åt Ralf, så han fick min del. Bra så.





Motionerandet blev varje dag från 3 km- till 15 km.  Eftersom Samaria passets vandring inte ordnades såhär tidigt på våren så fick vi vara glad åt en annan ravin vandring som hette Kallikratis ravinen. Den var betydlig kortare, men nog så svårt att vandra på. Det var att vandra efter kanten av ravinen och stenar som var lösa, rullande under skorna. (7 km pass)






Och kan ni gissa stortånaglarna blåa igen en gång. Resan till Azorenra hade jag båda tånaglarna blåa, och nu igen. När man går neråt i ravinen så ränner foten ner i tåändan av sportskorna och trycker på nageln. Så ni skall veta, att fast jag hade uttrampade skor så fick jag ändå besvär med naglarna. Nå inget problem med det, vi vandrade nog sen gata upp och gata ner, och upp i bergen och ner från bergen. Härliga små byar och hus och gränder och blommor, bockar och tuppar och hönor, överallt i byarna. Olivlundar, apelsin trädgårdar och mitt i allt detta hittar man en kyrka med blå torn eller röd torn eller skall man kalla det för kupol. Otroligt grekiskt och mysiga gränder.

En dag så for vi bara på måfå ut och gå, vi hade nog våra väskor med oss, men ingenting att dricka. Vi gick från Platanias till Hania, och hela vägen var ungefär till mitten av staden 11 km. Sen gick vi där i Old Town och njöt av grekiska livet. Åt på en restaurang. Att gå tillbaka till hotellet hade vi inte krafter till utan tog bussen tillbaka. Det kostade 3,80€ Billigt att åka buss. Skrev åt Ted, textmeddelande att nu har vi sparat 3:80€ när vi gick till Hania...... haa haaa vad ni sparar sa Ted.


Nåjaa skämt och sido, det var ju motion, och inget annat.





Vi ställde oss sen en dag med buss till Paleohora och var där på sydväst sidan en hel dag.. 
Gick där och njöt av fridfullheten. Dit borde man nog styra sin kos än en gång för fridfullhetens skull. Vi får nog se om det blir av någongång sen när Ralf får pension.

Vi blev bekanta med ett par som var från Joensuu, men bor i Helsingfors. Ett trevlig par som vi var ut med flera gånger och åt med och de var också med till Paleohora.  De kom också med på Kallikratis vandringen.  Vi bytte  adresser med dem, så vi kan ha kontakt med dem när vi har lust. De var äldre än vi, men vad gör det när man trivs tillsammans.

Vädret var ganska bra varje dag, men tyvärr började det blåsa mot kvällarna och det blev svalt och kallt ute och inne. Det var bara att klä på sig ordentligt till kvällarna och också när man for och sova. 



Vi tog kontakt med researrangören och funderade på ”parkkipaikkas” pris och kvitto. Det tänkte inte bli till någonting. De var inte på plats då vi kom till byrån, men till slut fick vi kontakt och de tog reda på om incheckningen till parkeringen och där fanns nog vårt namn så det var helt ok. De skulle ta en kopia åt oss och ger den på flygfältet.


Guiden lovade mellanskillnaden på 65€ och 91€. De förklarade att flygfällt avgiften och matavgiften hade stigit sen vi beställde resan och det var därför de hade tagit 91 €. Men guiden sa att så får de inte göra, för det pris vi har betalt det är de priset som gäller. Fick ge banknumret åt guiden så vi får skillnaden tillbaka på bankkontot. Bra så!

Vi fick kopian på flygfältet. Helt ok med det. Men när flygfällt personelen skulle väga våra reseväskor, så var ena väskan 19 kg och andra 17 kg. Och hör och häpnad, så skulle de väga våra handbagage också, första gångeg och så många gånger som vi har rest. Och kan ni gissa, övervikt..... 4 kg enligt deras räkning. 8€ per kg för övervikten. Hoo hoooooo......   Märkligt, för på information stod det 20 kg per bagage och 5 kg per person som handbagage... men nu så stämde ju inte detta.
Vi kom på att de skulle ha tillbaka den summan som vi får tillbaka för mellanskillnaden, och det blev 32 € som vi hamnade betala, och 26€ får vi tillbaka.
Så ni kan förstå, att vi är ledsna på hela TUI, firman. Det blir inte mera, om vi inte får en gratis resa. Det var tredje gången vi var med denna firma och om vi kan bestämma, blir det inte flera.  Det var en kvinna som stod och lyssnade på oss när vi hamnade att betala för övervikt, så hon sa att inte vägde de hennes handbagage alls. Just så, så vi hade det på klart att det var mellanskillnadspriset de skulle ha tillbaka, på detta sätt, fast vi hamnade att betala lite mera.





Guiderna var svårt att träffa och välkomst information var under all kritik. De första som kom till välkomst tillfället, fick saft, men de som kom senare, fick ingen saft. Och information som gavs var plus minus noll. Så klart klarade vi oss utan guide. Men när vi for på utflykt till Kallikratis vandringen var vi med Aurinkomatkat och inte med TUI firman. Sen gjorde vi våra egna utflykter, som var väl så bra och vi såg mycket mer och det blev billigare med egna utflykter.

Hotellrummet var trångt och inte alls bra planerat, opraktiskt skåp och matkärlen minimalt och likaså besticken. En lös värmeplatta att koka på, och det tog länge förrän vi fick äggen att kokta. Balkongen var på skuggsidan och det blåste rakt från sjön till vår balkong och det var isandes kallt. Sen var balkongen trång, så just och just ett bord och två stolar rymdes där.
Och eftersom det blåste kallt så tänkte man frysa ihjäl sig på balkongen. Inne kunde man inte vara för där fanns inget bord. Och om man skulle ha suttit inne så skulle man ha fått äta vid spegelbordet.


Städerskan som städade, kom och störde mitt i duschandet. Knackade nog på dörren, men tog upp omedelbart dörren, utan att vänta att man öppnar. Detta hände ett par gånger och det är ju inte roligt att stå halvnaken, när man kommer ur duschen. Städerskan kom in med en informations lapp, och en annan gång skulle hon städa, som det inte alls är brådskande med.

Maten i Grekland är god och smaklig som jag skrev, men tyvärr är priserna höga. Man borde nog ha halvpension för att få ner priset, på sin resa. Vi åt ute varje kväll och i medeltal blev det 50€ för kvällen. Och hade man tagit halvpension så hade man sluppit med 3 gånger billigare matkostnader. 

Vi lagade nog något att äta under dagen, men nog åt vi ute också ifall vi var på utfärd. Så maten är inte billigt mera i Grekland.
Strandrestaurangens personal var nog artiga och tjänstvilliga och ville betjäna. Där var en vänlig riks svensk kvinna som är gift med en grek och varit i Grekland i 15 år och har barn. Hon betjänade oss på svenska och var en som var bland de vänligast på hotellet. 

Receptionspersonalen var nog också vänliga, bra så. Men Hotellet image var nog inte så bra och gågatan satte de plattor på och borrarna borrade och dammade hela dagen. Grannhotellet byggdes nytt och där brände man gamla byggmaterial och skräp så det luktade rök och dammet flög. Negativ allt detta.



Jag rekommenderar inte detta hotell för någon.


Minnesrik, händelserik resa igen och roligt att få träffa nya bekantskaper, som hade samma inställning till livet och hade samma humor. Vi skrattade och hade trevligt tillsammans.

Resan överlag var väldig bra och intressant.
Om man överväger positiv – negativ..... så vinner det positiva!
Bra så.

Så var vår resa, kort sagt eller om Nita läser så säger hon att km lång reseberättelse. Om jag frågar Kethen så säger hon nej lite mera detaljer, borde du nog skriva, frågar jag Ted och Dick, så säger de, nå jaa, orkar inte läsa, kunde du inte skriva lite mindre?

Och frågar ni mig, så är det bara en bråkdel av hela 2 veckor.
Ha en trevlig kväll!