Livskriser!

 (Båda bilderna är lånade från nätet)

 Livskriser!

Sitter igen med mina funderingar, och nu just kom det i mina tankar människors olika livskriser.

Det är inte bara sjukdomar och arbetslöshet och otrohet, som kretsar kring livskriserna. Det är skilsmässor, det är våld och det är egoistiska drag i människors liv som förstör familjerna och barnens liv!

Först och främst det som har fastnat i mina tankar är det där med egoism! Man tänker bara på sig själv och sina egna behov och ” bryr” sig inte om familjen, andra partnern och barnen som lider. Det viktigaste är att jag själv har det bra och då bryr man sig inte om familjen.

Borde inte skriva detta följande, men gör det ändå.

Tidigare tänkte man alltid på barnens bästa. Att barnen fick kläder och mat allra först, att deras behov tillgodo sett. Att de fick gå i skolan och ha det bra! 

För det andra tänkte man på sin partner att han eller hon hade det bra och fick kläder som behövdes och man väntade till sist med att ta sin mat ifall det skulle räcka.  

Man brydde sig om varandra!  Man var en familj, som höll i hop. Fodrade inte omöjliga saker eller omöjliga önskningar som inte gick att uppfyllas. Förnöjsamhet var det viktigaste ordet tidigare, och är fortfarande hos den äldre generationen.

Nu idag, så fodrar man det omöjliga av tillvaron, man skall vara si eller så till utseendet för att bli accepterad, man måste träna och stå i, så att kroppen hålls i skick, man stressar både dag och natt, för att behoven skall tillfredsställas, för alla! 

Husen skall vara i katalogskick, ifall man skulle få överrasknings gäster. Trädgården skall vara också i sånt skick så man täcks visa, hur fint man har det. Man flyger och flänger från det ena stället till det andra med sina krav på hur livet skall vara. Mitt i allt så har en i familjen, gått i väggen! Till vilken nytta? Mår dåligt, sjukskriven eller så blir det skilsmässa! Man orkar inte sköta sitt förhållande, och sköter man sitt förhållande så är det ett måste, man trivs inte i detta ”måste” man börjar fly, flyr till något annat ”måste” för man tror att det är bättre med något annat! Det behöver inte vara en ny partner, nej, det kan vara nån hobby som tvingar en ut ur huset. Vissa börjar med övertids arbeten för pengarnas skull,för att få allt som man fodrar skall finnas i ett hem. Till slut orkar ingen med tillvaron, man flyr undan. Det blir skilsmässa, nya förhållanden, söker fel på det man haft, svartmålar och  kanske också hittar sådana fel som inte är sant från sitt tidigare liv. 

Är detta rätt? 

Jaa det tåls än en gång att funderas? 

Ta en tankeställare! Hur vill du att ditt liv skall se ut från och med nu ?

Tita