Ibland tycker jag om att överraska människor runtomkring mig.
Det är olika överraskningar. Inte så stora saker, men små uppmärksamhets bevis, att se och att bli sedd.
.
Två morgnar i rad satte jag på gubbens gröt ett hjärta av chiafrön.
Kan ni gissa?
Tror inte det.
Jag frågade första morgonen om han såg ett hjärta på gröten?
Näää, vilket hjärta?
Nämen på gröten!
Jag har lagat ett hjärta av chianfrön!
Nej inte såg jag det, åt upp gröten i samma takt.
Följande morgon gjorde jag lika, för jag tänkte att nu ser han
säkert chiafrö hjärtat.
Han åt upp gröten och tog en kopp kaffe, och igen frågade jag honom om han såg mitt hjärta på gröten?
Nää inte har jag sett nån hjärta!
Gröten åt han upp, utan att se att där fanns ett hjärta av chianfrön.
Om jag är riktigt ärlig så blev jag nog besviken.
Så jag konstaterade, åt honom, vänt bara det där skall du få höra om i många år och nu skriver jag det på bloggen! Och berättelsen är nu här. Lite roligt får ni nog ha åt min gubbe. För det har nog jag . 😂
Så jag frågar mig, lönar det sig att överraska med hjärtan på gröten! ❤️
Ett gott skratt förlänger livet!😂
Tita
Hahaaa, ja se gubbar :) prov att sätta ett gelekaramel hjärta nästa gång då syns den.
SvaraRadera❤️😂
SvaraRaderaTredje morgonen, så behövde jag inte mera säga till om mitt hjärta på gröten, för han konstaterade att grötkonstnären fortsätter med sina hjärtan.
SvaraRaderaFjärde morn, frågade jag av gubben, nå såg du mitt hjärta idag? Jo, men jag har blivit för van med hjärtan så du kunde ju byta ut till stjärnor.
I morn satte jag en stjärna på gröten och så konstaterade han, jaga jag fick en julstjärna!
Roligt med lite grötlekar!