Vill
du bli bakom staketen eller vill du vara en fri person med egna tankar
och värderingar, vill du lära dig anpassa och vara flexibel i ditt
förhållande eller äktenskap.
Min diskussion går ut på dessa tankar---- Var så god ta ställning, till dina egna!
Alla
val, som man gör, väljer man utgående från egna resurser, och tankar om
värderingar och vad man själv anser att är värd att välja.
Ibland
kan det vara den egna psykiska tillståndet som gör att man kanske väljer fel
och allt går fel, som man egentligen inte hade tänkt. Ibland vill man så väl, utgående från sina
egna tankar om att detta är rätt. Den andra personen behöver inte tycka att det
här var rätt val.
Alla
val som man gör behöver inte vara som andra tycker att det är rätt. När man
upplever att valet var bra, så behöver den andra inte tycka eller
tänka lika och säga att du valde rätt!
Vi måste
alltid komma ihåg att de val man gör, är
inte det samma som den andra personens val. Mina resurser är inte lika som dina
resurser. Och det går inte heller att jämföra med olika släkten. Alla släkten
har fysiska, psykiska , sociala och andliga värderingar, som beror på uppväxten
och det som kallas ofta för släktbundenhet, när det gäller sjukdomar och
traditioner av olika slag och intressen.
Jämför
aldrig mitt släkte med ditt släkte! Alla har olika förutsättningar. Det jag gör,
gör jag frivilligt. Det går inte att tvinga någon till någonting.
Det
som är modernt hos någon är kanske konservativt hos en annan. Diskussion är väldigt viktigt för att kunna samarbeta.
Och ibland är det enda som lyckas är att man kompromissar och att vara flexibel.
Vissa familjer och människor är inrutade
i fack, så här gör vi och såhär har vi alltid gjort. Vissa familjer är spontana
och flexibla och kan kompromissa och tänker inte utgående från, att det här hör
åt mannen och det här gör åt kvinnan.
Eller i jämställdhetens namn så säger man nu är det din tur att plocka
diskmaskinen, eller nu är det din tur att tvätta kläderna.
Visserligen
skall man i en familj kunna dela något så när det man gör, det är alldeles
rätt. Men om man helt skulle dela jobben så blir det ju inte till någonting
eftersom kvinnan tex orkar inte vara i skogen och fälla träd, (visserligen i
extrema fall går detta också) och mannen kan inte föda barn eller amma barn,
förstås finns det flaskbarn, och bra så, men vi kan inte helt jämföra, eller
fodra att mannen tänker lika som kvinnan. För vi gör inte det. Tur är det för
annars skulle vi ju inte vara man och kvinna.
Vi har väldigt olika i tankar när det gäller
generationsklyftor, och tankar runt vad som är rätt och fel och acceptabelt .
Det som jag är uppvuxen med är grund för mina tankar, och det som andra har är
också utgående från den egna uppfostran och egna grunden som man fått.
Nu
kommer jag in på etiska och moraliska frågor, precis som jag redan skrev här ovan. som gäller värderingar. Vissa saker upplever man helt olika och det
har jag tidigare skrivit om, det betyder att traditionerna från olika släkten
kan krocka när de sammanförs till ett eget.
När
jag gifte mig med min man, så hade deras familj lite annorlunda traditionen, gällande sommarfirandet, julfirandet, eller rent av andra traditioner kring
livet och runt året olika dagar. Och vi hade en helt annan tanke kring olika
firandet och fenomen som familj.
När man
sen själv skall samsas om olika saker skall ju detta diskuteras, sammankopplas,
kompromissas och det betyder att vi som är en familj har gjort egna värderingar
kring livet bildat egna traditioner. I den kretsen kan man inte fodra eller
laga tvång åt någon annan än sin egen familj. Man kan föreslå, eller fråga om
detta kunde går för en annan familj, men man kan inte tvinga, någon till sådant
som inte passar just i familjen. Alla har rätt till egna vanor och egen integritet.
Det bör man acceptera! Alla har ett eget liv, med arbete och skola för sina
barn. Man har varje dag egna rutiner, som man mer eller mindre, måste anpassa
sig till. Det går inte att då bestämma eller tvinga till aktiviteterm som man
själv önskar och har behöv av.
Det
som behövs för anpassning till olika familjer, är förståelse av olikheter, förståelse
för att det inte är bara JAG som har rätt. Flexibilitet, kompromiss och för att
detta skall lyckas behövs diskussioner på diskussioner, samt öppenhet i
förhållandet om hur jag vill ha det och hur kan vi samordna våra tidigare
erfarenheter till ett gemensamt liv.
Att
söka fel hos ett släkte är ju att slå till en öm punkt hos personen man vill
hämnas på! Vill man hämnas? Vill man slå sönder sitt äktenskap med att
kritisera och söka fel?
Dessa är frågor som kretsar i mina tankar, efter att jag funderat på, hur lätt det är, att döda ett fint förhållande med att kritisera, söka fel.
Som sagt, vi är bara människor!
Dessa är frågor som kretsar i mina tankar, efter att jag funderat på, hur lätt det är, att döda ett fint förhållande med att kritisera, söka fel.
Som sagt, vi är bara människor!
Ingens
släkt är bättre än den andra, vi är alla olika och i och med det så är vi människor
som bör anpassa oss till varandras olikheter. Vi kompletterar varandra när vi
förstått att vi inte är lika och kommer inte att vara, eller bli lika som den
man är gift med. Med åren får man äktenskaps tycken, man växer och utvecklas
tillsammans och får egna värderingar och ibland behövs en blick av den andra,
så förstår man vad den andra menar.
Lev
livet, helt och fullt, lev livet flexibelt och lär dig kompromissa, samarbeta
och ta till vara olikheterna!
Nu har
jag skrivit en liten del, av ett stort diskussionsämne, kanske jag fortsätter
någon gång!
Solskens
hälsningar från en vacker vinterdag i
november 2016.
Med drömmar om sol och sommar!
Kram från mig till dig,
Tita
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar