Fint att få samla hela familjen på en resa till södern, vi började planera redan i förra året, men beställde ändå resan här på vårsidan, efter att vi visste om sonen blir i skick. Och då vi såg att han blir i skick så beställde vi en resa. Pensionärsresa och firade gubbens pensionering, samt glad åt att sonen kunde komma med på resan. Han som förolyckades i januari. Jag är mycket tacksam och glad att han tillfrisknat och vi kunde vara samlade hela familjen och fira gubbens pensionering.
Jag hade förfrågning till olika researrangörer och frågade lite pris på gruppresa och fick svar av ett par researrangörer. Men det var så pass dyrt så det blev billigare att beställa resan familjevist och på så sätt få samma hotell. Det var att vara snabb i vändningarna för att lyckas få rum åt alla. Det blev Aurinkomatkat denna gång och vi får hoppas det lyckas bra!
Hotellet blev Evropi och ungefär 250meter till huvudvägen och 400 meter till stranden. Bra läge, lugnt ställe och det som var ännu bättre var, att det fanns en affär på andra sidan gatan som hade goda semlor nybakade. Tänk att jag vågade mig på en eller en halv semla under resan på förmiddagen, jag tålde nog äta på f.m. men inte på kvällen då skulle sockervärden ha stigit upp i höjderna. I affären fanns också annat ätbart, och det var bara att fara över efter mat åt sig om man ville koka mat.
Många Finländare var på hotellet och familjen som ägde hotellet berättade att de servat Finländare i 20 år, Där var nog också danskar och kanske, enstaka från andra länder. Trivsamt ställe, och ägarfamiljen lät nog oss resenärer vara i fred och göra som vi ville, förstås måste vi ju sköta oss enligt reglerna.
Gubben blev firad som pensionär och vi hade riktigt roligt då barnen uppvaktade med lite skoj, och skojet är ännu olöst, som vi får lösa så småningom. Rum 36 blev bjuden på mat av de övriga i schacket. Vi tog samma dag familjefoto på oss vid Evropis trappa, som blev ganska lyckad. Inte en perfekt foto, men ändå så att alla syns någorlunda! Maten åts på Panorama tavernan, som också blev lyckad. Enda felet var på denna restaurang var att ljudet från Platanias centrum hördes ändå upp och det var inte så lite. De hade program nere i centrum där de spelade zirtaki eller vad det nu var, och ljudet var så högt så man hörde inte vad den andra talade.
Äldsta dottern, höll tal eller någon frågesport, men det var lite svårt att höra i detta oljud. Men maten var god och alla åt och blev mätta. Så firades gubben. Enbart det var ju roligt att vi var samlade och det var en upplevelse och minne för livet.
Det blev också en Elafonissi dag, och vi hyrde 4 bilar och körde till Elafonissi.
I Elafonissi togs flera foton som passar bra som enskilda familjefoton. Ett av barnbarnen var fotograf. Fick träna att fotografera.
Ballosdag! En ny vacker strand hittade vi, som vi inte vetat av tidigare då vi vistats på Kreta Ballos stod det på skylten, men Balos kallas stranden. Det var äventyr att åka dit, sista 5 km var grusväg och bilen hoppade som en groda och nog var det en osäkerhetkänsla då inte det fanns ett räcke på sidan av vägen mot havet. Man körde upp efter bergkanten på ena sidan och stypet ner i sjön på andra. Sista delen av vägen mot Balos, fick man gå. Då man kom närmare parkeringsplatsen fick man inte köra ända fram, så man fick parkera bilarna efter den smala grusvägen. Man fick nog en rädsla, hur skall man komma därifrån och hur får man bilen vänd rätt väg. Man fick sist och slutligen köra fram till den rätta parkeringen och svänga bilen där, men vi visste inte det då, eftersom alla bilar måste parkera efter grusvägen. Sen var det att trava ner efter en bergsvägg, ibland fanns det trappor och ibland bara vassa stenar, och där nere i lagun, var det varmt och härligt och vackert, Tur att det var lite blåsigt för annars hade man varit i bastuvärme hela dagen.
Jag hade nog lite skräck att tänka mig hur man skall orka upp efter de där trapporna i solvärmen, så jag njöt inte av dagen som de andra gjorde. Överlag gillar jag inte om det blir för varmt och man måste gå eller motionera när det blir för varmt, så att man flåsar. Så för att underlätta andras stress och mitt eget, for jag ganska mycket tidigare upp efter vandringstråten. Ensam behövde man inte vandra, det var massor med folk som kom och gick ner efter stigen eller upp efter stigen. Det fanns faktiskt hästar och åsnor som säkert skulle ha tagit upp människor som inte orkade gå. Jag frågade av en pojke vad det skulle kosta att ta en häst, han sade 7 € så slipper man upp med den. Jag hade egentligen tänkt det som så om sonen eller någon annan, eller minsta flickan inte orkar upp så kan man ta en häst. Alla klarade sig upp, till och med yngsta sonen började tävla med storasyster och han sprang förbi henne och kom upp så svetten rann och det var fint gjort! Fick vara glad att det gick bra! Roligt att uppleva detta tog några bilder av då de kom upp, för jag satt ju med kameran i handen då en i gången kom nerifrån.
Dagen var lyckad i alla fall fast vägen var stenig och krokig. Det är bra att man inte alltid vet hur vägarna är när man planerar lite annorlunda under en resa. Så nu i efterhand är jag nog glad åt upplevelsen av Balos lagun och vandringen ner och upp.
Strandlivet blev ett måste för några av oss, och gåendet och motionerandet blev ett måste för några. Nämner inte någon i namn, men alla med sitt intresse. Jeep safarin kan jag inte berätta om eftersom jag inte var med på den. Men av det jag hörde var det en upplevelserik resa och intressant.
7/18 var en dag på jeep safari. Samma dag for 7/18 andra på en tåg utfärd 2,5 h uppe i byn där vi fick se apelsinträdgårdar, olivlundar, avokadoträd, citronträd, vindruvsstockar och tomater som växer fritt. 4/18 lämnade på stranden och sola sig. Vi som for med tåget, var inne också i en kyrka och fick se vackra målningar, men man fick inte fotografera där inne. Några andra kyrkor såg vi också, men tog bilder bara utifrån. Det blev en bra dag!
En dag for jag och gubben till Hania med buss och gick där i gamla stan och jag fotade lite vackra färger och bilder. Vi satt en god stund i en taverna och drack apelsinjuice, och satt och såg på folk som gick där av och ann. Efter Hania resan hann vi ännu ner till stranden där Några av vår grupp var och solade och simmande.
Äldsta sonen med familj och yngsta sonen var en dag med buss till Hania och gick där i gamla stan och hamnen. Roligt med omväxling!
Jag får konstatera att resan var lyckad och jag är väldigt tacksam att vi var samlade alla och fick uppleva söderns värme efter en mycket tung vår och regnig sommar.
Tack alla för en fin gemenskap!
Mommo Fammo Tita
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar