Livsgnistan

( Foton är egna foton från trädgården!)

Satt och tänkte på orden:

Gnistan!

Livsgnistan!

Slog upp i googles synonym bok

subst.

glödande partikel, brinnande flaga; blixt, urladdning; entusiasm, geist, intresse, drivkraft, glöd, …

gudagåva, inspiration

Nu tänker jag på  gnistan i livet, att få inspiration och livslust. Vad är drivkraften, för vissa människor och vad är drivkraften att ge upp gnistan i livet? 

Varför, mister någon gnistan och lever i destruktiva tankar. Och hur får någon gnistan och inspiration att leva i en utvecklande värld av kreativa upplevelser?

Allra först kom det i mina tankar, om människans grundnatur, det goda och de som vill utveckla och lära om livet, som är gott. För det andra tänker jag på det onda, onda makter som man låter regera, genom destruktiva handlingar, som gör att samvetet blir skadat. 

Det är alltid två makter som kämpar inom oss, det onda och det goda! Det är någon som har sagt att den sidan vinner hos dig, om man matar det.

Matar man den goda sidan så vinner den, matar man det onda så tar den onde över ganska fort.

Lika är det med livsgnistan ger du mat åt gnistan så brinner det och utvecklas. Men släcker du den med någonting destruktivt, så dör gnistan inom dig.

Kanske man kunde kalla det för samvetet, endera talar samvetet eller så har du släckt samvetet!

Nu är det ju inte bara den religiösa sidan som gäller, för det finns ju olika sjukdomar, där man mister sin livsgnista. Och där beror det ju på om den personen som är terapeut, eller vårdare får en bra kontakt till personen, så att man får gnistan att brinna. Eller på vårdarspråk höjer personens välbefinnande. Man ger tron och hoppet genom kärleksgärningen, att våga lyssna att våga möta människan som hon är, just i den situationen som hon befinner sig i. 

Det som man kunde fundera på är hur väcker man gnistan till liv, eller varför släcks gnistan?

Om jag tänker igen på mig själv.

Jag brinner, för att sprida budskapet till andra om hur viktigt det är att vi satsar på insidan och mindre på en vacker yta. Jag vågar prata om det starka och sköra livet och vill dela med mig av min historia, både på gott och ont. Enda sättet att utveckla samhället är att vi höjer blicken från våra telefoner och börjar prata med varandra på riktigt. 

Prata med varandra öga mot öga! Möta varandra precis som vi är, med både den goda sidan och onda sidan.

Väcka livsglädje i stället för att förtala och tolka orden fel i de sociala medierna. Direkt kontakt med människorna är viktigare än att tala i telefon eller skicka meddelande. Olika skrivna ord eller sagda ord i telefon kan ge fel uppfattningar när man inte ser kroppsspråket. 

Detta är ett konstruktivt sätt att bygga upp gnistan.

Det som är negativt är destruktiv kritik, när människornas livssituation är så att kontakterna, öga mot öga är omöjligt eller inte alls möjligt. Då är det bra med meddelande att kunna fråga hur man har det, det är ju ett sätt ändå att bygga upp människornas, illamående.   

Uppmuntran, motivation, djupare diskussioner, höjer nog gnistan hos människor, samt feedback som bygger upp, det som gått förlorat! Det kan ge glöd  och bättre självförtroende åt utsatta eller människor som mist sin gnista.

Inspiration till att hitta sin mening tar kanske länge och det fodras en person med mycket tålamod och segt träning tex. med att höja självförtroendet där man helt har förlorat den.

Får sätta stopp för denna diskussion, det kan helt enkelt bli en hel bok av det hela.

Med glädje i hjärtat och hopp om nya utmaningar i livets villervalla. 

Sätter här en talande dikt:

I livets villervalla

vi gå på skilda håll.

Vi mötas och vi spela

vår roll-

Vi dölja våra tankar,

vi dölja våra sår

och vårt hjärta som bankar

och slår-

Vi haka våra skyltar

var morgon på vår grind

och prata om väder

och vind-

I livets villervalla

så nära vi gå-

men så fjärran från varandra

ändå.

Dikten av

Av Nils Ferlin

Till er alla !

Tita