Kan man trotsa som vuxen?

Trots som vuxen!

Skrev tidigare om trots som vuxen. Jag ser det ofta fortfarande, att vuxna människor trotsar och gör helt annorlunda än de blivit lärda.

Varför?

Man vill visa att jag bestämmer själv, ingen skall hoppa på mig! Jag har tänkt att sen då jag blir vuxen då gör jag såhär, jag gör inte som mina föräldrar har gjort osv.  Det här är vanligt som man säger när man gör annorlunda än sina förfäder. 

Till vilken nytta?

Kanske föräldrarna är gammalmodiga i sitt tänkande, tänker den som trotsar? Jag gör ändå som jag vill!

Så klart skall man själva bestämma över sitt liv. Man skall klippa navelsträngen och bygga ett eget liv! Det jag vill ha sagt är ändå det att man skall göra det utan trots! Välja sin väg, men inte trotsa! 

Grunden i uppfostran är en viktig del och oftast när man flyttar hemifrån, så tar man med sig det goda från sitt barndomshem. Vissa traditioner och hur man tänkt, att livet skall vara. Man formas också av omgivningen, av kamraterna, av studie kamrater, arbetskamrater och vännerna som man umgås med. 

Nu då jag skriver detta så kallas jag för den äldre generationen, och det betyder att jag kan upplevas som gammalmodig i mina göranden och tänkande av mina barnbarn. Egna barn kan tänka att nå det är mamma som är rakt på sak igen! Kanske man inte heller blir taget på allvar, eftersom tiderna förändras. Men ändras moralen, det som är rätt och fel?  

Etiskt sett så ändras ingenting, angående rätt och fel! Det är alltid lika. Det är kanske personen själv som gjort sitt samvete som gummibandet, den töjs lite i gången, och till slut går gummibandet sönder. 

Jag minns härom dagen på Prisma då jag träffade en äldre herreman som jag känt i åratal. Vi stod och pratade ganska  länge om livets gång. Om olika händelser som skett. När vi sen slutade diskussionen och vi for till var sitt håll, säger mannen åt mig: håll fast i tron! Vad mer kan vi önska en annan människa är detta. 

Så länge vi har ett samvete som tickar, så länge gör vi något så när rätt, men bedövar vi samvetet som gummibandet så går det sönder, så håll fast i tron, det skall vi göra, oberoende hur vindarna blåser, med alla sorters nymodigheter, och trotsiga beteenden, med själviska behov och själviska handlingar.

Trots i vuxen åldern är vanligt, den yppar sig nog lite annorlunda än små barnens. Jag tror nog ni som läser detta, vet vad jag menar. 

Det jag vill ha sagt med denna skriveri, är nog det att man är först  då vuxen, när man slutar trotsa!

Ha en trevlig augusti dag, med sol, värme och åskväder mellan varven!

Sluta trotsa! Bli som vuxen! Ta ansvar!

Titaä