Att göra gott för medmänniskor

Att göra gott i det fördolda eller visa sig hur duktig man är att hjälpa.

Idag fick jag tankarna kring hjälpverksamhet!

Och nu undrar du säkert vad menar jag med det?

Jag har två olika allternativ till det.

( jag har i några av mina skriverier skrivit om det)

Men eftersom jag fick den känslan att jag bör göra det på nytt i  andra ord, så gör jag det än en gång!

Man kan hjälpa öppet i nån hjälpverksamhet och föra fram det så alla vet att man gör gott. Det är helt bra det också, inget fel med det!

Sen för det andra så finns det sådana som gör välgörenhet i det fördolda, som betyder att man vill inte säga eller föra fram sina givande och hjälpande och ropa ut det åt alla.

Man bör kunna acceptera att det finns sådana som vill göra gott utan att ropa ut det på torget.

Båda delarna är bra, men vi skall inte se ner på de människor som kanske med sin personlighet hjälper utan att någon vet om det.

Vet flera sådan människor i min omgivning som stöttar och hjälper utan att någon tackar dem för det.  Men som jag här via min FB ger ett stort tack till  dem som hjälper och ger stöd åt människor i sin omgivning  som behöver det, och vill inte heller ge ut sitt namn för det de gör!

Hur kan man hjälpa, utan att visa det öppet?

Tex. Om man vill konkret hjälpa, så är det enkelt med, handarbeten, sockor, vantar, plädar och annat tillbehör sälja och sen ge pengarna åt någon som är din granne som har det besvärligt. Eller ge sockorna, vantarna, pläden åt en storfamilj, där man vet att nöden kan varar stor. Eller köpa mat och sätta lådan på trappan eller vid dörren. Säkert finns det andra idéer!

Annat då? Joo om man vet att det finns någon ensam som behöver sällskap, gå och hälsa på den ensamma!

Om man vet att någon har det besvärligt och tungt, fysiskt, psykiskt eller kanske socialt, möt dem, prata med dem, stöd dem på något sätt! Ring, eller besök!  Bli en vän med dessa!

Vänner är till för att hjälpa vänner, alla gånger är det inte så att man kan ömsesidigt stötta, på samma gång! Ena gången stöder en, andra gången behöver den andra stöd!

Det finns många sätt att hjälpa utan att synas. Du som läser vet säkert hur man kan hjälpa. Och du väljer själv hur du gör det? Alla sätt är bra. Det som jag vill ha sagt här är också det att om man hjälper i högmod för att få en stjärna i kronan, då är det inte med rätt anda man hjäper! När man hjälper i ödmjuk anda då är det gott.

Citerar: Markus 12 ev.

Änkans gåva

41. Han satte sig mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar i den. Många rika gav mycket.

42. Så kom där en fattig änka och lade ner två kopparslantar, alltså några cent.

43. Då kallade han till sig sina lärjungar och sade: ”Sannerligen, den där fattiga änkan har lagt mer i tempelkistan än alla de andra.

44. De gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på.”

Det är med hjärtat och med ödmjukheten man hjälper inte med högmod och hur man bröstar sig, med sitt sätt att ge!

Detta var mina tankar i morgon timmarna!

Ha en trevlig helg!

Tita

Ett möte på motionsronden!

Att mötas!

Mötte igen en gång, en helt okänd person ute på min motionsrond!

God Morogn säger hon och kl.  var ungefär 10:30

God Morgon svarade jag, så klart! Hur har ni det frågar damen? 

Tack bra svarar jag , för jag kände inte denna kvinna.

Sen tänkte jag hur skall jag fortsätta pratandet eftersom jag inte alls visste vem hon var, men då kom jag på idéen att fråga tillbaka hur hon har det? Har hon gått på pension? Och har hon flyttat hit till denna del av nejden? 

Då började hon berätta om sig själv och sa att hon har läst boken Lev lyckligt lev positivt av Norman Pearl Wincent och där stod det en mening om, hur man kan göra andra människor glada, genom att hälsa och kanske fråga, hur det har det, fast man inte känner personen. 

Jaha sa jag , den boken har jag också läst, men i mitt minne lämnade den meningen i tankarna, att man kan skjuta böner på folk när man möts! Och det brukar jag göra allt som oftast. Tittar människan i ögonen och nickar eller hälsar och ger ett leende, åt dem och önskar en välsignad dag, endast tyst i mitt stilla sinne!  Hon tyckte att det var intressant att vi läst samma bok.

Hon svarade på mina frågor och vi hade nog aldrig träffats förr, men vi fick en 30 min, paus i vår motionsrond! 

Ett trevligt möte på vardagens stråt. Tänk att främmande människor kan förgylla ens tillvaro en kort stund och man minns detta möte för livet!

Ha en fin dag med era sysslor !

Tita

( båda bilderna är mina egna tagna på motionsronden under samma gång jag mötte Damen!)

                                        

Är du pratsam eller tystlåten?

Intressant det där med personlighet och rykte!

Om man är pratsam och säger som det är, så är man obekväm! Om man är tyst och lyssnar, så är man konstig! 

Jag har funderat, vad borde jag vara, pratsam eller tyst.

Jag har provat båda delarna. 

Nu frågar jag helt enkelt, vad är bäst att vara? 

Känn efter, det kan ju vara båda delarna,utgående från ditt humör! Ibland sällskapssjuk och ibland  vill man helt enkelt vara tyst.

Jag har kommit till det att bäst är det om man är tyst, så har ingen någonting att säga! 

Sen är det en annan sak vad som är bäst sist och slutligen!

Vad tror ni?

Njut av höstens färger!

TITA

( bilden är lånad från nätet.)

P

Att vara ”kallad” till en uppgift!

Att vara ”kallad”

Gud kallar människor till olika uppgifter i livet tex. att vara missionär, eller att arbeta som sjuksköterska, eller att på sin fritid, besöka ensamma och ta hand om de utsatta. 

Det kan ju också vara att understöda någon hjälpverksamhet eller att någon fadderbarn i ett fattigt land.  Det kan också vara ett kall att hjälpa sina egna barn med sånt de inte klarar av eller ekonomiskt, vid behov. Olika kallelser finns och det är viktigt att vi gör det som känns bra.

Det finns sådana människor som gillar att skriva ner olika upplevelser som förekommer i samhället, som kan vara bra att någon vågar skriva om och ge information. Detta kan vara en känsla av att ha blivit kallad att föra vidare sånt som inte borde förekomma i samhället. Både negativa och positiva upplevelser och händelser som kan vara till lärdom för andra som läser  det skrivna.

Att vara kallad till olika uppgifter, i livet beror ju också på  personen som kanske känner att detta är en kallelse i mitt liv.  

Om jag tänker på mig själv så känner jag ett behov av att besöka de ensamma, skriva brev, eller ringa och tala med dem. Att ge min tid åt dem som är ensamma!

Det finns verkligen mycket folk runtomkring som är helt ensamma och har ingen som bryr sig om dem, därför, har detta blivit en hjärtesak för mig att se, att lyssna och att ge min tid åt någon ensam människa. 

Kallelse är att göra något gott åt en annan människa, fast bara en människa per dag!

Det känns verkligen gott för en själv att få ge sitt stöd på olika sätt mer eller mindre!

Ha det gott! 

Tita

Hur uppstår konfliker?

Hur uppstår konflikter

Ett provokativt sätt kan utlösa konflikt! Inte bara det, men en orsak kan vara medvetet provocerande, eller omedvetet sätt att genom sin personlighet som kanske är provokativt.

enligt Wikipedia är provokation föjande:

"Som provokation betraktas i vardagslivet beteenden som med hjälp av överdrifter, regelbrott och genom att avvika från det normala eller den förväntade avser attframkalla reaktioner av olika slag. 

Det är alltså bland annat ett sätt att skaffa sig uppmärksamhet.

Det förekommer också att man för att angripa ett visst beteende, en person eller en företeelse påstår sig ha blivit provocerad; avsikten ligger då inte hos provokatören, utan hos den provocerade. Ofta fungerar påståendet som provokation av den som utpekas som provokatör. Provokation är alltså ett sätt att starta eller eskalera en konflikt"

Olika roller i arbetsuppgifterna kan leda till konflikt.

Det kan uppstår när det är oklart vem som gör vad, när man inte avgränsningar och arbetsfördelningar är suddigt och det är otydligt vad som ingår i olika anställningsförhållanden,.

Konflikter som berör olika intressefrågor.

Om medarbetarnas intressen eller mål inte stämmer överens, med de som leder eller med arbetskamraterna då blir konflikten ett faktum. Detta kan leder  till prestationskamp. En variant på detta är rangordningskonflikter som handlar om meriter, ålder och liknande. Det som medarbetarna anser är viktigt utgående på hur personen tänker och anser är viktigt!  

Konflikter genom olika värderingasfrågor.

Oftast den svåraste typen av konflikt, att hantera eftersom den rör olika värderingar från vår uppfostran som ju är djupt rotade inom oss, samt det finns också i våra utbildning i vår ryggsäckar!

Konflikter som beror på våra beteenden

Här kan det vara medarbetarnas beteende som kan göra, så att andra upplever detta som störande. 

Det kan vara ett provokativt sätt att säga eller göra något, medvetet eller omedvetet, som kan  leda till konflikt även i andra situationer och med andra människor.

Vi har ju alla olika sätt att uppföra oss, ingen har lika beteende, tex. genom ett vänligt empatiskt bemötande eller genom ett provokativt sätt att säga till om olika saker.   

Beror kanske på personligheten.

Jag har själv upplevt ett provokativt sätt av en person,  att säga till om olika saker, så att personen som blev provocerad blev arg. Och märkligt nog har jag själv också upplevt detta att en person provocerade mig, så jag blev arg omedelbart.  Det är verkligen inte en trevlig känsla, att känna sig provocerad.  Här var det roll konflikter som gjorde min reaktion.

Och reaktionen kan bli irriteration och man reagerar kanske aggressivt eller att man säger ifrån på lite för ampert sätt, så att personen blir stött.  Och då har man utlöst en konflikt, mer eller mindre!

Provokativa konflikter bör lösas med att kasta ”katten” på bordet och diskutera om situationen!

Det är viktigt med diskussionen efter att någon provocerat! Personen som provocerar bör ju veta om att hon/han har utlöst en konflikt med sitt sätt att säga till och att den andra upplevt sättet provokativt som utlöste reaktionen.

En provokativ person har eventuellt provocerat hela sitt liv på ett eller annat sätt, så det är viktigt att få personen uppmärksammad på att kunna tänka efter före, förrän man provocerar, en konflikt! 

Efter en ordentlig genomgång kan situationen förbättras och man  kan därefter samarbeta bra tillsammans!

Kommunikation, sammarbete, konfliktlösning. Tre viktiga ord att ha med sig när man löser en konflikt.

Detta är mina funderingar kring konfliktlösning och provokation. Andra kan tänka på ett annat sätt. Då är det deras sätt att tänka! Mina behöver ju inte vara rätt för alla! 

Ha det gott i regnvädret för idag  05.10 2018 regnar det ordentligt och det är höst i luften!

Tita!

( Bilderna är lånade från nätet)

Vem skapade den onde, hur kom han till världen?

Vem skapade Lusifer? Hur kom den onde till världen?

Med dessa tankar sökte jag lite information från Bibeln och via nätet.

Djävulen eller Lucifer!

"Ditt hjärta högmodades över din skönhet och du förspillde din vishet för ditt pråls skull." Hesekiel 28:17. "Du sade i ditt hjärta: Jag vill stiga upp till himmelen; högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron... Jag vill göra mig lik den högste" Jesaja 14:13-14.

Djävulen, som också kallas ”Satan” eller ”ormen” (Upp 20:2) beskrivs som ledaren för de änglar som gjort uppror mot Gud (2 Petr 2:4; Upp 12:9). 

Eftersom Bibeln är tydlig med att Gud, genom Kristus, skapat allt: synliga såväl som osynliga ”troner och herravälden, härskare och makter” (Kol 1:16) har vi goda skäl att tro att Gud även skapade de änglar som gjorde uppror mot Gud och som sedermera kallas demoner och vars ledare kallas djävulen/Satan.

Det står inte tydligt i Bibeln eller exakt hur det gick till när denne ledande ängel gjorde uppror mot Gud och så blev ”djävulen”. 

Det stå på två ställen och  beskrivs mänskliga ledare i termer som eventuellt  blev syndafall hos änglarna. Jesaja beskriver Babylons kungs fall: ”Hur har du inte fallit från himlen, du morgonstjärna, skymningens son. Du har kastats ner på jorden …” (Jes 14:12-13).

Det hebreiska ordet för ”morgonstjärna” översattes i den latinska Bibeln till ”Lucifer”.  Då Jesus beskriver hur djävulen ”slungats ner från himmelen” (Luk 10:18) blev det vanligt att tolka Jes 14 som en återspeglig av ett himmelskt syndafall. Därav fick djävulen namnet ”Lucifer” (bokstavligen ”ljusbärare”). Detta passar bra också med Paulus beskrivning av djävulen som någon som uppträder som ”en ljusets ängel” (2 Kor 11:14). 

Också Hezekiel beskriver Tyrus kungs högmod på ett sätt som tycks återspegla ett himmelskt syndafall (Hes 28:11-19). Man kan ju diskutera huruvida dessa texter verkligen beskriver ett himmelskt syndafall. Som tolkas som syndafall av den onda ängeln.

”Gud har alltså skapat djävulen och alla demonerna men ursprungligen var de goda änglar vars syfte var att tjäna och ära Gud. Vid någon tidpunkt gjorde de uppror mot Gud och blev onda.”

Den onde, Lucifer lät högmod, avundsjuka, missnöje och självgodhet ta överhanden i sin tillvaro. Han ville, försöka ta Guds plats för att alla skulle tillbe honom. Allt detta var föräderi  mot Gud.

Varför  tillbedjan? Jo, för att det är just tillbedjan som den pågående kampen mellan Gud och Den onde. Människan skapades till att vara nöjd och lycklig och bara tillbe Gud allena. 

Man skall inte ens tillbe änglarna. (Uppenbarelseboken 22:8-9). 

Från början ville den onde att människna skulle  tillbe honom. Flera årtusenden senare, då han frestade Jesus i öknen, stod tillbedjan i centrum (Matteus 4:8-11). I de  sista dagarna uppmanar Bibeln oss att tillbe Gud, världens skapare. (Uppenbarelseboken 14:6-7). 

Detta tycker Satan inte om, så han är beredd att använda både våld och hotar människor till döden för att tvinga människor att tillbe honom i stället för Gud (Uppenbarelseboken 13:15).

Det som är märkligt, att vi alla tillber nog också annat som vi tror är viktigare: 

makt, prestige, mat, nöjen, ställning, ens egen åsikt, etc. 

Gud säger "Du skall inga andra gudar hava jämte mig". 2 Mose 20:3. Om vi inte tillbeder honom enbart, så är vi emot honom (Matteus 12:30). 

Detta är chockerande men sann. Om någon eller någonting annat än Gud får första platsen i mitt liv, så stödjer jag – kanske omedvetet – Satan och tillbedjan av honom. Har Herren främsta platsen i våra liv, eller upphöjer jag omedvetet den onde? Det är något att tänka på, eller hur?

"Var nyktra och vaka. Er vedersakare, djävulen, går omkring som ett rytande lejon och söker vem han må uppsluka." 1 Petrus 5:8

Här har jag egentligen citerat olika Bibelställen, och som skrivits om djävulen, satan eller lucifer.

Var på er vakt, den onde lurar oss överallt, också bland ordets förkunnare, präster och talare. 

Pröva anden i det som predikas! 

Jag har citerat Bibeln och nätsidan,http://apologia.se/#aktuellt

(bibelbilden är lånad från nätet)

Vi kan inte tjäna två Herrar!

God dag alla på etern!

Sitter och filosoferar och benar ut olika Bibelverser.

Tänkte på följande Bibelvers!

Matteus 6:24

”Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.”

Mina funderingar blev: man kan inte tjäna Gud och den onde på samma gång, man måste välja sin väg, endera följer man Guds vägar eller så följer man den onde.

Vad betyder detta egentligen i praktiken?

Det är egentligen flera saker som är avgörande hur man agerar i praktiken i våra liv. Väljer man  t.e.x  städa, baka, handarbeta, bygga hus, måla huset, en helgdag eller väljer man att vila i att tjäna Herren. 

Vad menar jag med det.  Vi har fått 10 Guds bud orden, där det står i en av buden, Du skall helga vilodagen!  Då betyder det att vi människor skall verkligen vila en dag i veckan och inte göra så mycket under den dagen! 

Nu undantar jag de människor som måste arbeta på sjukhusen, åldringshemmen, eller alarmcentralen, de får en annan dag ledigt i stället, som de kan vila. Men männiksorna behöver vila, för vår välbefinnandets skull. För att må bra!

Inte är det konstigt att man hör ordet hon / han gick i väggen, nej hon fick burn out, eller hon / han är deprimerad, nedstämd och helt slut.  Och varför?  Människan tar inte tid att vila, och gör hem arbeten på söndagen istället för att helga vilodagen.  

Och när vi tänker på textens budskap att man kan inte tjäna två Herrar. Betyder ju detta att vi inte tjänar Herren om vi också stressar på söndagen då man borde vila och tjäna Herren i bön och gudtjänsten.

Dethär är inte enda händelsen som gör att man väljer bort den som man vill tjäna, det kan vara andra saker, läs tex 

”Hjärtats bön” där tas det upp 10 budorden, som är råd för alla hur vi skall tjäna Herren och inte den onde.

https://www.facebook.com/1461454607468157/posts/2278816639065279/

När man läser dessa budord, ser man hur man kan tjäna Herren och inte den onde.

Ingen är helt felfri, men man kan försöka tjäna det som är gott i stället för det onda!

Ha en fin dag.

Välj det goda och välj bort det onda!

Tita