Om vänskap igen!

Vänskap är något som jag värdesätter högt. Speciellt om vännen tar kontakt både när man har det bra och när man mår dåligt.

Ibland funderar jag över vänskapen som slutar när jag inte orkar lyssna på henne eller honom. Man vill inte ta kontakt och inte heller frågar hur man har det och liknande. 
I mina tankar har det kommit frågor som, är personen avundsjuk eller vad kan det vara. Förstås kan ju vännen själv ha problem och orkar inte ha kontakt och väntar att jag skall ta kontakt. Så går man där båda och väntar att man skall träffas eller att den andra tar kontakt.

Vänner skall man lita på, det man lovar det skall man hålla.
Vänner skall inte heller dra nytta av mig och försvinner när de inte får "nyttan av mig" mera. Detta är verklighet för mig.
Vi hade vänner som vi umgicks med i åratal. Och sen när vi borde ha fått hjälp så försvann de på grund av bagatell som vi senare fattade....men som vi nu har förstått. Vi träffas tidvis ännu, men det är inte mera samma entusiasm i träffarna.

Jag vet att jag har sållat bort ganska många av vänner som jag har känt att  dom tar mer än vad dom ger. En vän ska inte vara någon som tar för mycket energi, utan det ska vara på lika villkor. Det är vad riktig vänskap handlar om!

Man står bredvid och ser saker som händer och sker, man vet vad som är rätt och fel, men alla spelar inte via den regeln. Vilket är ganska hemskt, för då är det ingen riktig vän!

Behandla andra så som du själv vill bli behandlad!

Vänskap handlar om att dela lycka, kärlek och sorg!

Även i de hårdaste tiderna, då behöver man vänner! 

Här kom det igen många saker om vänskap.....Var jag tror att man bör minnas är att vi skall ge utrymme till våra vänner.

Ge tid att tänka igenom om de vill vara vänner eller inte. Vänskap skall gödas på något sätt, men inte heller dödas, med för många krav på att hjälpa varandra.

Sköt om dina vänner genom att låta dem vara i fred

och att de får ta kontakt när de vill ha gäster och ge av dig själv så mycket du själv vill. Lyssna på din intuition om vänskapsrelationen.

God fortsättning på vänskaps året som varit och god början på nästa år.

TITA

Beröring som berör!

Ha en fin dag!

Att få tänka högt.
Att få tala till punkt.
Att någon lyssnar med hela sin närvaro.
Som människa går vi bredvid varje vän.
Ta det lugnt, njut av stillhet och av naturen.
Gör endast det du önskar och vill, men ta ändå ditt ansvar
för varje dag, för vad du gör för vad du säger.
Lycka till med din dag!

Tita

Mellandagstankar!

Julen är förbi och vi har mellandagar med REA på gång.
Märkligt vad julen gick fort. Mellandagarna brukar bli att tvätta kläder och äta restmat, och ofta brukar man börja fundera på våren och sommaren. Efter nyår börjar det julröda kännas för rött och man får börja plocka bort allt rött. En sak i taget. 
En maskin är redan och tvättas och "gubben" for till jobbet. Tur att jag ännu har några dagar ledigt. Kanske man får uppstädat ett skåp som är överfullt. Jag har tänkt föra de överfulla till Loppis. 

Kanske man också hinner läsa någon bok, och boken jag fick till julklapp "Fånga dagen"
sidan 31 står det:"Räkna glädjeämnen. Uppskatta vad du har i stället för att klaga över det du inte har" (Philip Simmons bok)

Så borde vi tänka alla dagar, se det fina och speciella i dagen som vi har....Bra sagt titteln till boken "Fånga dagen"

Man kan ju säga att detta skulle kunna vara år 2011 motto att Fånga dagen! Jag skall sätta detta i minnet. 

Mitt handarbete!

Nog är det roligt att handarbeta! När man tar fram sitt virkande eller stickande, så funderar jag ofta att vilka färger skall jag använda. För det mesta brukar jag tänka att det är viktigt att färgerna passar ihop. Men ibland kan jag sätta in en rand av restgarn så att det skall pigga upp en grå strumpa eller liknande. Ibland är jag faktiskt så traditionell att jag tänker är det till en flicka eller pojke ja stickar. Så borde man väl inte tänka i dagen samhälle. Rött ljusrött skall ju gå lika bra åt en pojke som åt en flicka, likadant skall blå gå till en flicka... Man är så könsbunden i sitt tänkande ibland. Jaa så är det bara.

Det var en gång för åtminstonen 16 år sen då vi var till Cypern, då köpte vi t-skjortor där. Min äldsta son köpte en rosa t-skjorta, med någon sorts bilder på. Oj tänkte jag, sätter han verkligen på rosa. Och det gjorde han faktiskt och använde den ofta. Där ser man att det inte var skillnad på färgen och det gick hur bra som helst. 
Likadant är det när man stickar sockor. Ingen skillnad på färg och form huvudsaken är att det värmer.
Ifall man ger till gåvor så är det ju roligt att tänka på person för varje varv man stickar och sätter in en färg som faktiskt passar till den personen. Då blir ju sockorna personliga just till denna person du vill ge dem åt. 

Att handarbeta är ofta så att det går i vågor, man stickar några par sockor eller andra saker, tröjor halsdukar, virkar pannlappar eller annat. Man kan hålla på med detta 3-4 månader eller enbart på sommaren, och sen tar man en lika lång paus och kanske börjar man läsa något eller filosofera på facebooken. 
Egentligen skall man ta en dag i taget och göra det som faller in i sinnet.

Handarbete är avlappning till vardagens stress och man kopplar bort tankarna på arbete eller på något problem som kanske finns i bakhuvudet. Man kan bearbeta problemen i att man handarbetar. Terapi....och kan också lösa problem. Man helt enkelt tänker klarare när man får fundera i lugn och ro. Prova på så får ni se.

Häls. Tita

Barndomens julminnen!

Jag minns: när jag var liten och hur alla var samlade hos oss för det mesta. Ibland var vi nog hos min fasters. De flesta gångerna var vi hos oss och dit kom min farbror och faster, mormor E och alla vi ungar var också på plats. Vi satt och sjöng julsånger och väntade på kvällen. Vi barn kunde också hjälpa till med maten som mamma lagade. Vi dukade bordet och satte ljus på bordet och ställde stolar åt alla så att alla rymdes runt bordet.
Förrän vi började äta lästa pappa julevangeliet och välsignade maten. Det var julstämning och då fick julen börja. (julevangeliet har vi fortsatt med och att julen börjar då) Efter julmaten for vi och tända ljus på våra kära bortgångna släktingars gravar. Den traditionen har vi fortsatt med att tända ljusen men vi gör det före maten. Det passar bättre så för oss. Julbastu brukar vi ha före julgröten, men i år blev det inte, för vi hade så varmt inne så jag sa att jag stått i bastu hela dagen att det får räcka med duschen...;) 
Julaftonskvällen blev julklappar, lekar och julsånger. Vi satt upp till 2 på natten och hade julstämning alla som var med under kvällen var också med hela natten också. Pappa körde hem faster och farbror och så länge mormor E var med så sov hon sen hos oss på soffan. 
Livet förändras, farbror och faster är döda för länge sen likaså mormor E. Men vi har fina minnen av dem också. Faster A var bra att sjunga och hon var en sagoberättre, kunde själv hitta på sagor. Farbror H var också bra att sjunga och han brukade skoja med oss och berätta spökhistorier från Esse. Mormor E, satt med och sa inte så mycket och var nöjd för allt som gjordes. Hon som var nöjd att hennes flicka hade fått så bra som hon hade det och att hon hade mat för dagen. 
Vi barn vi tyckte detta var roligt julljusen som lyste och det var stämningsfullt. 
Julkyrkan på juldagsmorgonen den glömmer jag aldrig för det hörde till och som jag och pappa fortsatte med långt upp i åren. 
Tyvärr orkade jag inte i år fara till julkyrkan, fast äldsta barnbarnet hade lovat komma med, men vi var uppe alldeles för länge för att orka stiga upp i denna köld (över 20 minusgrader hela helgen) men det kommer flera år ifall man får vara frisk. 
Följande dagar under julen var att vi ofta var bjudna till släktet på mat och att vi hela tiden samlades med släktet och firade jul med gemenskap.
Julen är till för att samlas och vara tillsammans. 
Vad jag tycker är ledsamt när man tänker att det finns folk som inte har släktingar och vänner att vara tillsammans med och att alla högtider blir att vara ensam, och hur det känns för dem att inte ha gemenskap...Ofta tänker jag att vad kunde jag göra för att folk som är ensamma och utstötta skulle få känna gemenskap? Jag har inte kommit på någonting sätt som jag kunde göra. tyvärr....men kanske i framtiden skulle jag kunna ge någonting jul åt någon. Man kan hjälpa någon men man kan inte hjälpa alla.
Här kom en kort berättelse om min jul och julminnen!
God fortsättning på julfirandet!
Skapa julminnen ni också, på era egna sätt!
Lycka till!
TITA

Tankar runt julen!

God fortsättning till er alla!

Så brukar man säga efter julafton! Härligt att vara med sina barn och barnbarn. Verkligen roligt att se hur de var glada åt sina julklappar. Tänka att en av de små sade att jag fick allt jag hade önskat mig. Ja och vad är det han hade önskat. Vet inte men han fick allt. Tänk va tacksam. Det är roligt att se och höra. Det var härligt att vara hos sonens familj och fira julen och se hur glada barnen var. Gott med kaffe och juldopp förrän vi for vidare som julgubbe och julgumma.( se nedan)

Jag är verkligen också glad åt att ha fått var julgumman med min gubbe som var julgubbe hos min bror. Där hade han flera av sina barn och barnbarn. Huset var fullt av  folk och julstämning hade de också med julljus och gran och alla samlade och stämningsfullt. Inne var det varm som i bastu när man har skrobock på så man svettas ihjäl sig. Men det var ändock en fin känsla att uppleva 1 timme med dem. Skönt sen att vara ut och till sina egna.

Ute var det kallt och månen lyste och det var otroligt vackert från alla hus där julljusen lyste i fönstren och lyktor ute på gårdsplan. Man såg att det var jul i varje hus.

Det var stämningsfullt fortsatte hos yngre dottern. Ungarna kom emot och alla ville berätta vad de hade upplevt och vad de fått till julklapp. Äldsta dotterns familj var där också så vi fick träffa flickorna som var glada åt sina julklappar.
Alla tycktes vara nöjda och glada åt allt de fått och roligt är det att ingen blir besviken.

Mor och Far.........Vi alltså var lyckliga att komma hem där det var tyst och stilla och varmt. Ute var det fortfarande -20 grader och luften var så kall att det tog andan av en.
Yngsta sonen kom hem lite senare, han var nog på samma ställe som vi men ville fira julen lite längre,  han är ju ungdom så int far han och sov lika tidigt som mamma och pappa. Mor hade hunnit somna när han kom och väckte upp och fråga nå vilka julpaket är mina som finns i vardagsrummet.... Och snäll som hon är steg upp och visade. Jag tänkte i mitt stilla sinne: Om jag skulle ha stört honom när han sov skulle han ha varit förbannad arg och ropat, ser du inte att jag sover.  Nåjoo mammor har tålamod, som sagt de älskar sina barn, alltid.
Det blev inte så lång natt, men det behövs inte heller, man kan sova på stolen när man sitter och mediterar...
Nu skall jag laga lite att äta igen ......och väcka mina kära .....gubben och tonåringen.
TITA

God Jul till ER alla mina barn och barnbarn!

God Jul och Gott nytt År 2011 till alla människor!

Tro Hopp och Kärlek hoppas jag att det lyser idag från våra hem och sinnen.
Tro i mitt fönster är på högra sidan här på bilden Hoppet är i mitten och Kärleken till vänster. Egentligen skall man se dessa lampor utifrån så blir det rätt.
TRO HOPP och KÄRLEK är alla tre viktiga delar i våra liv.  Jag hoppas att vi på något sätt kan minnas de människor som inte har lika bra som vi har. Att de också skulle få en fridfull jul och ett gott sinne.
Jag kopierar lite in i texten om Jakobstad tro hopp och kärlek:
http://www.jakobstad.fi/jbst/html/13.shtml

"Om jag talar både människors och änglars språk men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan förflytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.
Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad och den profetiska gåvan är begränsad. Men när det fullkomliga kommer, skall det begränsade förgå.
När jag var barn, talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken."