Till Minnet av min mormor som idag skulle vara över 100 år.

Min kära mormor, hon var en mycket speciell människa.
Nöjd och glad alltid. Det bästa hon visste var att överraska mig med att koka risgrynsgröt, när hon visste att jag skulle komma. Märkligt vad det var roligt att äta gröten, för den var mycket godare än vad jag själv lagar. Och risgrynsgröt var mat som var ganska dyrbar den tiden då mormor var barn och ung så när man bjöd på det så bjöd man på det allra bästa man kan bjuda på. 
Mormor var tacksam för varje dag som hon hade mat på bordet, för varje dag hon var frisk. Ibland hade hon inte mat för dagen, så brukade hon säga att före kvällen har jag förtjänat maten som jag sätter på bordet. Hon lagade sopkvastar och vispel av ris som hon plockade från dikeskanter. Hon stickade sockor och sålde dem och sen köpte hon mat och det som behövdes. Hon levde och tänkte blott en dag i sänder och mera behövde man inte. 
Varje söndag när det kom gudstjänst på radion så lyssnade hon på den och knäppte sina händer och sjöng med. Hon kunde inte fara till kyrkan för det var ungefär 10 km till närmaste kyrka, så hon lyssnade via radion. Det blev helg kl. 18:00 på lördagen och slutade kl. 18:00 på söndagen. Min mormor helgade vilodagen. 
Jag har alltid högaktat och sett upp till min mormor och ofta tänkt att då jag själv skulle bli likadan. Lika positiv, lika tacksam och lika förnöjsam som hon var. 
När jag känner mig nedstämd och stressad så tar jag fram glada minnen av min mormor och då märker jag att jag också kan vara glad och nöjd över mitt liv fast nedstämdheten ibland vill ta grepp om mig.

Mina tankar far allt emellanåt till stugan där min mormor bodde hur kall och dragig den var, men hon var glad och nöjd ändå för hon brukade säga att jag har ju tak över huvudet, det finns sådana som inte har ett hus att bo i.... Det var ju sant som hon sade, men idag skulle ingen människa bo i ett så kallt hus. Minns en gång då jag sov där och vakande på morgonen så hade dricksvattnet i ämbaret frusit till is och på golvet var det - 5 grader. Det var inte mycket över + grader i övriga huset, så mormor steg upp 3- 4 tiden på natten och eldade i spisen för att jag kunde stiga upp på morgonen. 

Livet var inte lätt på den tiden. Vi skall vara glad och nöjda åt hur bra vi har det. Tack gode Gud för mitt hem och värmen i hemmet och för maten som vi för varje dag.


Tita