Januari kölden och det börjar ljusna i skyn.

Idag när jag steg upp var det mycket ljusare i skyn. Man märker att det lider mot våren och vårvinter känslor. Kisse katterna börjar märka sina revir för det luktar frasskiss. Man säger ju att katterna springer först i mars, men våra kissekatter har redan börjat springa, här i vår nejd.
Det tycks idag vara lite varmare än vad det var i början av januari, hoppas det skulle hålla vid sig och ändå vara vit snö runtomkring oss. Naturen är egentligen mycket vacker när snön är ren och utan smuts och dam, men vi slipper inte undan det heller för nog kommer det smutsigt snö förrän vi får sommar.
Nytt år och nya möjligheter!
Ha en fin dag!

Tita 
 

Ett Nytt År har börjat 2011. Vackert och klart med en sol som lyser mellan träden.
Livet är lika varje dag är en ny dag med nya möjligheter. Vi måste bara ta vara på dem och göra det bästa av varje dag. Vi skall se det vackra i livets olika skeden. Vi skall se det vackra i naturen runt omkring. Det är då först vi förstår hur härligt det är att fånga dagen, med alla de kryddor som finns där. Ju äldre man blir det bättre se man detta och som tur så försvinner "måstasi", kort sagt, man måste ingenting. Eller kanske man måste ta ansvar för sin dag, sina uppgifter som man tagit på sig, men detta är ju av frivillighet, på sätt och vis inget som är måste.....   Vi skall ta vara på varandra och på det vi sysslar med och se människorna med vördnad och att de också är kännande människor med känslor.
Ni skall ha det så bra och god fortsättning alla vänner och bekantar och släktet fram för allt.

TITA

Om vänskap igen!

Vänskap är något som jag värdesätter högt. Speciellt om vännen tar kontakt både när man har det bra och när man mår dåligt.

Ibland funderar jag över vänskapen som slutar när jag inte orkar lyssna på henne eller honom. Man vill inte ta kontakt och inte heller frågar hur man har det och liknande. 
I mina tankar har det kommit frågor som, är personen avundsjuk eller vad kan det vara. Förstås kan ju vännen själv ha problem och orkar inte ha kontakt och väntar att jag skall ta kontakt. Så går man där båda och väntar att man skall träffas eller att den andra tar kontakt.

Vänner skall man lita på, det man lovar det skall man hålla.
Vänner skall inte heller dra nytta av mig och försvinner när de inte får "nyttan av mig" mera. Detta är verklighet för mig.
Vi hade vänner som vi umgicks med i åratal. Och sen när vi borde ha fått hjälp så försvann de på grund av bagatell som vi senare fattade....men som vi nu har förstått. Vi träffas tidvis ännu, men det är inte mera samma entusiasm i träffarna.

Jag vet att jag har sållat bort ganska många av vänner som jag har känt att  dom tar mer än vad dom ger. En vän ska inte vara någon som tar för mycket energi, utan det ska vara på lika villkor. Det är vad riktig vänskap handlar om!

Man står bredvid och ser saker som händer och sker, man vet vad som är rätt och fel, men alla spelar inte via den regeln. Vilket är ganska hemskt, för då är det ingen riktig vän!

Behandla andra så som du själv vill bli behandlad!

Vänskap handlar om att dela lycka, kärlek och sorg!

Även i de hårdaste tiderna, då behöver man vänner! 

Här kom det igen många saker om vänskap.....Var jag tror att man bör minnas är att vi skall ge utrymme till våra vänner.

Ge tid att tänka igenom om de vill vara vänner eller inte. Vänskap skall gödas på något sätt, men inte heller dödas, med för många krav på att hjälpa varandra.

Sköt om dina vänner genom att låta dem vara i fred

och att de får ta kontakt när de vill ha gäster och ge av dig själv så mycket du själv vill. Lyssna på din intuition om vänskapsrelationen.

God fortsättning på vänskaps året som varit och god början på nästa år.

TITA

Beröring som berör!

Ha en fin dag!

Att få tänka högt.
Att få tala till punkt.
Att någon lyssnar med hela sin närvaro.
Som människa går vi bredvid varje vän.
Ta det lugnt, njut av stillhet och av naturen.
Gör endast det du önskar och vill, men ta ändå ditt ansvar
för varje dag, för vad du gör för vad du säger.
Lycka till med din dag!

Tita

Mellandagstankar!

Julen är förbi och vi har mellandagar med REA på gång.
Märkligt vad julen gick fort. Mellandagarna brukar bli att tvätta kläder och äta restmat, och ofta brukar man börja fundera på våren och sommaren. Efter nyår börjar det julröda kännas för rött och man får börja plocka bort allt rött. En sak i taget. 
En maskin är redan och tvättas och "gubben" for till jobbet. Tur att jag ännu har några dagar ledigt. Kanske man får uppstädat ett skåp som är överfullt. Jag har tänkt föra de överfulla till Loppis. 

Kanske man också hinner läsa någon bok, och boken jag fick till julklapp "Fånga dagen"
sidan 31 står det:"Räkna glädjeämnen. Uppskatta vad du har i stället för att klaga över det du inte har" (Philip Simmons bok)

Så borde vi tänka alla dagar, se det fina och speciella i dagen som vi har....Bra sagt titteln till boken "Fånga dagen"

Man kan ju säga att detta skulle kunna vara år 2011 motto att Fånga dagen! Jag skall sätta detta i minnet. 

Mitt handarbete!

Nog är det roligt att handarbeta! När man tar fram sitt virkande eller stickande, så funderar jag ofta att vilka färger skall jag använda. För det mesta brukar jag tänka att det är viktigt att färgerna passar ihop. Men ibland kan jag sätta in en rand av restgarn så att det skall pigga upp en grå strumpa eller liknande. Ibland är jag faktiskt så traditionell att jag tänker är det till en flicka eller pojke ja stickar. Så borde man väl inte tänka i dagen samhälle. Rött ljusrött skall ju gå lika bra åt en pojke som åt en flicka, likadant skall blå gå till en flicka... Man är så könsbunden i sitt tänkande ibland. Jaa så är det bara.

Det var en gång för åtminstonen 16 år sen då vi var till Cypern, då köpte vi t-skjortor där. Min äldsta son köpte en rosa t-skjorta, med någon sorts bilder på. Oj tänkte jag, sätter han verkligen på rosa. Och det gjorde han faktiskt och använde den ofta. Där ser man att det inte var skillnad på färgen och det gick hur bra som helst. 
Likadant är det när man stickar sockor. Ingen skillnad på färg och form huvudsaken är att det värmer.
Ifall man ger till gåvor så är det ju roligt att tänka på person för varje varv man stickar och sätter in en färg som faktiskt passar till den personen. Då blir ju sockorna personliga just till denna person du vill ge dem åt. 

Att handarbeta är ofta så att det går i vågor, man stickar några par sockor eller andra saker, tröjor halsdukar, virkar pannlappar eller annat. Man kan hålla på med detta 3-4 månader eller enbart på sommaren, och sen tar man en lika lång paus och kanske börjar man läsa något eller filosofera på facebooken. 
Egentligen skall man ta en dag i taget och göra det som faller in i sinnet.

Handarbete är avlappning till vardagens stress och man kopplar bort tankarna på arbete eller på något problem som kanske finns i bakhuvudet. Man kan bearbeta problemen i att man handarbetar. Terapi....och kan också lösa problem. Man helt enkelt tänker klarare när man får fundera i lugn och ro. Prova på så får ni se.

Häls. Tita

Barndomens julminnen!

Jag minns: när jag var liten och hur alla var samlade hos oss för det mesta. Ibland var vi nog hos min fasters. De flesta gångerna var vi hos oss och dit kom min farbror och faster, mormor E och alla vi ungar var också på plats. Vi satt och sjöng julsånger och väntade på kvällen. Vi barn kunde också hjälpa till med maten som mamma lagade. Vi dukade bordet och satte ljus på bordet och ställde stolar åt alla så att alla rymdes runt bordet.
Förrän vi började äta lästa pappa julevangeliet och välsignade maten. Det var julstämning och då fick julen börja. (julevangeliet har vi fortsatt med och att julen börjar då) Efter julmaten for vi och tända ljus på våra kära bortgångna släktingars gravar. Den traditionen har vi fortsatt med att tända ljusen men vi gör det före maten. Det passar bättre så för oss. Julbastu brukar vi ha före julgröten, men i år blev det inte, för vi hade så varmt inne så jag sa att jag stått i bastu hela dagen att det får räcka med duschen...;) 
Julaftonskvällen blev julklappar, lekar och julsånger. Vi satt upp till 2 på natten och hade julstämning alla som var med under kvällen var också med hela natten också. Pappa körde hem faster och farbror och så länge mormor E var med så sov hon sen hos oss på soffan. 
Livet förändras, farbror och faster är döda för länge sen likaså mormor E. Men vi har fina minnen av dem också. Faster A var bra att sjunga och hon var en sagoberättre, kunde själv hitta på sagor. Farbror H var också bra att sjunga och han brukade skoja med oss och berätta spökhistorier från Esse. Mormor E, satt med och sa inte så mycket och var nöjd för allt som gjordes. Hon som var nöjd att hennes flicka hade fått så bra som hon hade det och att hon hade mat för dagen. 
Vi barn vi tyckte detta var roligt julljusen som lyste och det var stämningsfullt. 
Julkyrkan på juldagsmorgonen den glömmer jag aldrig för det hörde till och som jag och pappa fortsatte med långt upp i åren. 
Tyvärr orkade jag inte i år fara till julkyrkan, fast äldsta barnbarnet hade lovat komma med, men vi var uppe alldeles för länge för att orka stiga upp i denna köld (över 20 minusgrader hela helgen) men det kommer flera år ifall man får vara frisk. 
Följande dagar under julen var att vi ofta var bjudna till släktet på mat och att vi hela tiden samlades med släktet och firade jul med gemenskap.
Julen är till för att samlas och vara tillsammans. 
Vad jag tycker är ledsamt när man tänker att det finns folk som inte har släktingar och vänner att vara tillsammans med och att alla högtider blir att vara ensam, och hur det känns för dem att inte ha gemenskap...Ofta tänker jag att vad kunde jag göra för att folk som är ensamma och utstötta skulle få känna gemenskap? Jag har inte kommit på någonting sätt som jag kunde göra. tyvärr....men kanske i framtiden skulle jag kunna ge någonting jul åt någon. Man kan hjälpa någon men man kan inte hjälpa alla.
Här kom en kort berättelse om min jul och julminnen!
God fortsättning på julfirandet!
Skapa julminnen ni också, på era egna sätt!
Lycka till!
TITA