Skapa minnen!
Vad är det som gör att
vissa upplevelser i livet, skapar minnen och man kan uppleva saker som
inträffat 20-30-40 år tillbaka i tiden och kanske ännu längre.
Det som jag minns 50 år
tillbaka i tiden, var i min egen mormors stuga och så klart, mormor som bodde
där. Den enda värmekällan vad endast vedeldning i en spis. Doften av lite rök, för det rökte in tidvis
när vedspisen var kall och kanske dåligt sotad.
Det var faktiskt en speciell doft. Denna doft sitter i min näsa ännu.
Och när jag under arbetslivet upplevde denna doft hos någon gammal tant som jag
besökte, kunde jag uppleva samma känsla av doften, ifall det var vedeldning,
hos denna gamla tant. Minnena flög iväg till min mormors stuga. Doften väckte
minnen.
En vitsippsäng i min barndom finns fortfarande i minnet och när jag kom till Åland för 30 år sen på en kurs för vårdare, upplevde jag samma känsla på Ålands vitsippsäng, en skog full av vitsippor. Doften, av skog och vitsippor och synen av ett hav av vita vackra blommor. Upplevelsen av detta kan man inte förklara sådär med ord. Det är känslan och minnen, som väcks, av att se dessa vitsippor och vad man tidigare har upplevt.
Julminnen från tidigare
barndomsår väcker värme och en känsla av gemenskap. Mina föräldrar kunde skapa
minnen och traditioner som fortfarande finns nu i min egen jultradition. Det är inte de stora eller små julgåvor som
väcker minnen utan det är känslan av julstämning. Julsångerna, julevangeliet
och gemensamma diskussionerna under julhelgen. Släktet var samlat och man bjöd
på mat och satt och sjöng.
Julottan med min pappa var tradition i många, många år. Det var jag och han, som for i väg för det mesta till Pedersöre Kyrka och då kände man julefrid. Ibland hade vi nog med, någon av mina syskon, men de var inte lika morgonpigga som jag. Det var de två senaste åren i hans liv som vi inte kunde fara till julkyrkan och det var ledsamt, för jag saknar fortfarande julstämningen och julbudskapet från julkyrkan. Nu får jag skapa detta med någon av mina barn eller barnbarn.
Julottan med min pappa var tradition i många, många år. Det var jag och han, som for i väg för det mesta till Pedersöre Kyrka och då kände man julefrid. Ibland hade vi nog med, någon av mina syskon, men de var inte lika morgonpigga som jag. Det var de två senaste åren i hans liv som vi inte kunde fara till julkyrkan och det var ledsamt, för jag saknar fortfarande julstämningen och julbudskapet från julkyrkan. Nu får jag skapa detta med någon av mina barn eller barnbarn.
Nu skapar jag minnen
till mina barnbarn, med ”flöjtabädd” på
salsgolvet, när de sover över natten hos mormor/morfars, farmor /farfars. Det
blir sen sanna berättelser från tidigare och ibland blandat med upphittade
sagor om djur, för det mesta björnar i skogen. Det som också är viktiga i denna upplevelse är
kvälls bönen och de är 4 stycken, 2 ber vi på finska och 2 på svenska. Det är
viktigt att man får en vana från barn att be kvälls böner och på så sätt sover
man gott när man stillar sig till nattens vila.
Maten kan också vara
minnesskapande. Smaken kan återupplivas.
Mammas risgrynsgröt! Oj vad gott med en smörklick i. Kött i ugnen som
var genomstekt, endast kryddad var salt. Den var så god, att det vattnas än i
munnen. Mormor hade en sådan tradition,
att när vi barnbarn kom dit så det första hon gjorde, var inte att bjuda på
kaffe och dopp utan det var att bjuda på risgrynsgröt. Den var också lika god
som mammas gröt. Men tyvärr så kan jag inte, koka lika goda grötar som mamma
och mormor. Det var ju förstås känslan och minnen som finns kvar som gör att
deras grötar var bättre än mina.
Allt vad vi gör och upplever tillsammans med våra barnbarn och barn, skapar minnen. Goda fina barndomsminnen. Tyvärr finns det nog barn som minns sin barndom med skräck och skräckupplevelser och önskar i sitt sinne att egna barn inte skall få likadanna hemska minnen.
Jag hoppas att alla barn skulle få en fin barndom, med vackra barndomsminnen.
Det är faktiskt du som
förälder som skapar dessa minnen till dina barn och sen också till dina
barnbarn. Skapa dem så att du själv är nöjd. Det betyder ju inte alltid att
dina barn är nöjda med vad du har gett dem, de kan ju hända att de är
avundsjuka på någon annan som har det bättre. Kom ihåg ändå att berätta till
ditt barn varför du inte kan ge just den gåvan åt dem som andra kanske har, och
att du har valt en sådan gåva som du vill och önskar att skall vara en nyttig
gåva. Det kan då vara gemenskap uppe i Lappland och sova i tält, i stället för
att man far till Power Park och kör minibilar. Eller att man inte far till en
Tivoli, utan att man valt naturupplevelser i stället. När man inte har ”råd”
eller att man har dåligt med ekonomin, finns det många, andra billigare
upplevelser att ge sina barn. Det är ju bra frågan om hur man tänker och
prioriterar.
Det som vi valde som en viktig upplevelse för våra barn, var att vi for ut till Fäboda, med matsäck och upplevde naturen. På vintern hade man pulkan med sig och fick ränna i backen eller skidor och man fick skida på isen. På sommaren, simma och springa på sanden. Matsäck var med förstås och vara tillsammans. Det blev ganska billigt med endast bensinkostnader för 10 km x 2. Mat äter man ju hemma också så dem räknas inte. Om man sen jämför med kostnader för en nöjespark. Ja ni kan ju jämföra i dagens priser, så ser ni vad man kan spara, ifall man inte har så mycket tillgångar, penningsmässigt.
Allt vad man gör och planerar göra, med tanken på att skapa minnen, är en fråga om prioriteringar i livet. Vad är det jag vill ge mina barn för minnen, vad är det jag själv kan ge mina barn?
Det som nog väcker mina tankar i dessa frågor, är nog frånvarande föräldrar.
Närvarande, men ändå frånvarande! Man
kan vara frånvarande några timmar, men än dock närvarande förälder, när man är
närvarande. Det betyder att man är med sina barn.
Med detta vill jag avsluta och ge en funderare till läsaren: Är du närvarande
förälder, men ändå frånvarande, eller är du närvarande och närvarande.
Jag vill också säga att det som väcker minne från det gågna åren är nog sådana minnen som inte kostar så mycket pengar. Men ger minne för livet!
Ha det så bra på veckoslutet med filosoferande tankar!
TITA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar