Vad är det?
Hur kan jag själv visa små ord av kärlek, varje dag?
Sömnaden säger allt hur man vill vara och hur man borde vara.
Skall analysera, hur man kunde visa,som gör gott till själ och sinnet och piggar upp i vardagen!
Alltså mina funderingar:
Läste en gång en lista över hur man kan visa sin kärlek. Så här stod det ungefär!
- Hör av dig när du är hemma!
- Har du ätit än idag?
- Kör försiktigt!
- Sov du bra i natt?
- Hur har din dag gått?
- Jag har kokat för mycket mat, du är välkommen att äta med
oss.🍲🍜
- Har din arbetsvecka gått bra?
- Jag har maten klar kom in och äta!🥗🍕🍳
- Kaffepaus kära vän! ☕️
- Kan jag hjälpa dig med något?
- En klapp på axeln.
- En hälsning när man kör förbi.👋🏼
- Bönehänder på sociala mediet! 🙏🏼
- Jag tänkte fara och handla mat, kan jag köpa något åt dig på
samma gång.
Osv.
Det finns otaliga uppgifter, saker som man gör av kärlek till alla släkt och vänner. Man räknar inte på det man gör, man vill visa omtanke och att man bryr sig.
Det mesta och de flesta gångerna som jag har uppskattat, när någon frågar hur det gått för mig / för oss? Inte av nyfikenhet, utan att man brytt sig.
Det är stor skilland på hur man frågar? Skall skriva ner här ett sätt att fråga, att bry sig!
När bekymmer och problem yppar sig, kan detdär med att bry sig, kännas som fodran, när inte tiderna kan anpassas efter de som har bekymmer, då borde man ha en annan strategi, att försöka få fram att man bryr sig, skall redovisa två sätt att fråga.
I morgon far vi ut och äta kl. 13:00, hoppas ni kommer med!
Nej tack vi kan inte komma, gubben är upptagen då! Likaså, om man säger att vi har tänkt fara till shopping i morgon, visst kommer ni med?
Man kunde fråga: vilken dag passar det för er att komma ut och äta, säg en dag och säg en tid?
Yes.. svaret kan då bli, yes det passar trogligen nästa vecka senare på e.m. än kl. 13:00. För oss passae kl. 15:00- 16:00. Med den reservationen, om allt är väl här!
Shopping resan kan vi nog komma på, men vi måste ordna först så allt fungerar, dagen kan vi bestämma senare, när vi fått det klart. Då kan vi komma!
Det är viktigt, att kunna vara flexibel och anpassa sig enligt de vänner och släktingar som har bekymmer och problem som hopar sig.
Om man haft olika turer att bjuda gäster, så kunde man ju bjuda dessa människor som har bekymmer, fast det skulle vara deras tur att bjuda. Det kan bli betungande att ställa till, när allt och allting hopat sig. Man orkar inte tänka på, att bjuda vänner eller släktingar på besök, fast man har haft en tradition, att göra så.
Här fodras flexibilitet och anpassning, det är inte frågan om viljan, utan det är frågan om hur man orkar!
Vänner prövas när motgångarna hopar sig, konstigt nog lämnar de äkta vännerna kvar, som verkligen frågar, kan ni komma, och passar det för er, får ni det ordnat så träffas vi.
En resa går inte heller att anpassas enligt färdig gjorda tidtabeller, den måste ordnas, utgående från de personer, som har svårigheter att komma enligt andras tidtabell, utan man måste anpassa sig, enligt den som har svårigheter, tills man fått allt ordnat.
Kärlek till vänner och släktingar de förstår, de fodrar ingenting, anpassar sig och är flexibel!
Allt detta är små små ord av kärlek, visas med ord och handlingar, inte av ett fodrande sinnelag! När det blir ett fodrande, kommer väggen emot och man har svårigheter att hitta en lösning, ifall det inte finns flexibilitet och förståelse för personernas situation.
Små små ord av kärlek och omtanke, är bara det att man bryr sig om en ensam person, en åldring som behöver hjälp, en människa, som är sjuk, och visserligen, att bry sig om dem när det passar dem, inte när det passar dig. Telefonsamtal passar alltid när som helt, sociala mediet, passar när som helst. Det kostar ingenting att bry sig. Det ger välbefinnande åt alla, personen som behöver omsorg och dig som ger omsorg och kärlek till din nästa!
Allt gott till dig! Allt gott till er alla!
Tita!
