Att ha ett gott samvete!
Varför talar man om samvetet?
Syndafallet var det första som gjorde att människorna märkte att de har ett samvete. Vi har alla en inre som talar till oss, vad som är rätt och fel. Gör man emot sitt samvete så känner man nog på sig att dethär var fel? Adam och Eva gömde sig i paradiset, eftersom de hade tagit frukt från det trädet som Gud hade förbjudit dem. Ormen hade lockat, ingalunda har Gud sagt.... ännu i dag funderar man ingalunda menade Gud så.... och så gör man det onda!
Man kan också töja på sitt samvete genom att man gör saker, som man vetat är fel, men gjorde det ändå. Efter en tid, så känner man inte, att det man gjorda var fel, man har accepterat det, som i grunden var fel. Det finns ett ordspråk som säger:
Ger man lillfingret åt den onde, så tar han snart hela handen!
Själv är jag inte felfri, lång ifrån. Ändå har jag haft det i min bakficka eller i mina tankar, ge inte lillfingret åt den onde, fråga dig alltid, är detta rätt eller fel? Be Gud om att han leder i de rätta besluten och gör enligt det som känns rätt.
Våra samveten, kan bli avtrubbade. Vad är det som gör, att den inte fungerar rätt i alla skeden i livet?
Det är moralen och hur vi uppfattar den, faktorer i vår uppfostran, sociala mediet, grupptryck av kamrater och de människor man umgås med. Den inre samvetet är hela tiden i en förändrings process, och en kamp mellan det goda och det onda. Fråga dig ändå i slutändan, vad har jäag lärt mig och vad känns rätt, vad undervisar Bibeln? Töj inte på ditt samvete, utan försök hålla dig, till det som känns rätt!
Tala sanning! Ljug inte! Låt ditt hjärta leda dig rätt!
Ge inte den onde lillfingret! Låt Gud vara din ledsagare i det du gör!
Ha en fin adventstid, med lite funderingar på livet och de god som finns runtomkring oss. Allt gott önskar jag till de som hittar bloggen!
Tita🌟🌟🌟
(Egen bild)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar