Mina tankar har gått ofta till min syster, som miste sin man, som inte hann gå i pension. Livet är hårt och skoningslöst. När sjukdomar drabbar och livet tar slut. Vi vet inte när och hur länge vi får vara här, därför skall vi alltid vara redo för att möta vår Herre och Frälsare, så har vi ju inget att vara rädd för. Vi skall fånga stunden och se endast en dag i taget. Vi får inte flera. Ta vara på den.
Minns systerns man med saknad och hoppas att min syster orkar ta itu med vardagen.
Allt för mår hon i >Herren < som giver henne kraft!
När man arbetat i över 30 år i den tunga branschen vård och omsorg. Och efter det arbetat nästan 10 år inom undervisning i vård, så känns det verkligen skönt att tänka att nu får jag gå i pension. Men kan ni tänka er att det är ju inte så enkelt det heller. För att abstinensen inte skall bli allt för svår, måste man ändå ta lite undervisning, för en nedtrappning av att engagera sig kännas för definitivt. Men detta kommer säkert att kännas skönt att man inte har tider att passa och det man gör har man valt själv. Livet tar en ny vändning man får göra det man inte har hunnit med. Ja ni undrar vad har du inte hunnit med? Joo, att läsa i lugn och ro nån bok på dagtid, så att man inte behöver läsa på natten. Att få handarbeta utan att lämna på hälft. Att få motionera och göra det till en vana till en rutin. Att få äta i lugn och ro, att inte behöva kasta i sig maten. Och kan ni tänka er att få TÄNKA att få FILOSOFERA i lugn och ro att sätta ner sina tankar. Att få bry sig om sin man, barn och barnbarn och deras familjer och kanske hjälpa dem om de ger lov till det? Och sen min passion att få resa.....att få tid till det och att i lugn och ro få planera vad man vill se ute i världen. Och blir det ingenting av detta, så tar vi dagen som den kommer. Vi får fånga dagen och stunden och njuta av det också.
Kanske skriverierna blir flera och tankarna snurrar runt i en enda röra. Det är ju ni som får svara på den frågan.
Nu skall jag fånga stunden idag som den kommer........Kram till ER ALLA/ TITA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar