Solen skiner och det blir en fin dag och man får sitta på terrassen och njuta av eftermiddags kaffet.
Det är skönt att tänka att idag behöver man inte göra någonting. Söndagen är vilodag!
Hoppas alla kan tänka så! Vi behöver en vilodag alla oberoende om vi arbetar eller är pensionärer. Man måste stilla sina sinnen och tömma sin hjärna och ta det lugnt.
Nu i skrivandet stund sökte jag upp ordspråk och hittade talande ordspråk. som jag ämnar kopiera hit!
Att jag finns är inte samma sak som att jag leva.
Att leva "rätt" betyder inte att du lever längre. Det känns bara så.
Att leva är att acceptera illusioner.
Skrivet av: Klara Johanson (1875-1948)
Så sant så sant! Ordspråk och tankespråk är intressanta att läsa, men alla gånger är de ju inte så som man själv tycker och tänker.
Man kan finnas till och vara konserverad, det betyder att man inte kan och vill göra något åt sitt liv och inte heller ändra på tillvaron. I denna tillvaro är man bara och är kanske missnöjd. Vill man vara det så är det ju så, men vill man inte så bör man göra något. Jag tänker på när vi hade småbarn, var man ganska låst i sin tillvaro, man hade arbete och hem att sköta om. Och omsorg om barnen var också stor, man ville så väl. Man ville att de skulle äta och sova och lära sig något. När de blev större ville man att barnen skulle ta med sig hemifrån sådant som var fina minnen. Det fanns säkert dåliga minnen, eftersom ekonomin inte var så bra då. Minns bara att äldsta sonen brukade säga att varför får inte jag, då kusinerna får. Kusinerna var 2 och de hade bättre ekonomiskt ställt. Vi hade 3 små barn den tiden, och vår princip har alltid varit och är fortfarande så att vi vill att alla barnen skall få lika, med hjälp och gåvor. Vi tänker på rättviseprincipen. Det går ju inte 100'% men nästan i alla fall. Det blev ju så att avundsjukan rådde och sonen tänkte att om jag får egna barn så skall de få den drömmen... Haa haa haa, han visste inte att mamma noterade detta och pappa också. Men tyvärr hade vi inte råd då att ge det som kusinerna fick. Livet är så bara. Idag är det en annan sak, råd har man men man kan inte ändå ge allt. För om man ger för mycket så blir det som vi fått höra av bekanta " Ni som är rik". Nå inte har vi mer än någon annan, men vi spar och tänker på hur vi hassar i vardagen. Ibland brukar yngsta dottern säga: "Märkligt vad ni är noga i vissa saker och sen mitt i allt kan ni sätta ut massor med pengar". Det är sant, om man spar så har man och så kan man också unna sig lyx.
Jag skulle ju filosofera runt konserveringen, och det bredde ut sig till den milda grad. Jo, när barnen är små kan man ju inte göra allt det man drömmer om, men man försöker ju göra det sen, när de är större. Man måste göra sådant som är bra just då när de är små. Man skall ta vara på den tid som är just nu och leva på drömmar, illusioner kan ju också bli sanna om man tänker på dem tillräckligt länge.
" Att leva rätt betyder ju inte att man lever länge". Nej nej....det kan betyda "att man lever tills man dör" Och vad skulle inte vara lyckligast. Inte skulle jag vilja ligga på långvården. Men tyvärr kan vi ju inte välja det utan det är som det är menat för en,,,,KOHTALO eller vad kallas det för.
Måste ännu skriva om att leva rätt: Man får fråga sig att vad är att leva rätt? Vad jag tror är att var och en av oss har olika kriterier vad som är rätt och att leva rätt. Vi som är kristna människor, lever enligt Bibelns lära, eller vi försöker leva efter den. Kanske också andra försöker leva efter samhällets normer. Men att leva rätt i sin familj i sitt hem är inte samma sak som att följa normer. Vi har ett samspel i familjerna som känns rätt eller fel. Ibland är inte samspelet lika för hela familjen. Vi spelar på olika strängar, och då blir spelet falskt. Vi bör samarbeta och försöka spela så att de passar ihop och att tonerna stämmer. Men om det bara är en som stämmer strängarna och en annan måste följa med blir det ju så att det finns en dominerande stämma och då hörs inte allas toner i spelandet. Detta leder till att de som följer den dominanta börjar lida och kanske blir tyst eller kanske protesterar och vill inte spela mera. Den dominerande spelaren bör bromsa upp ge utrymme för de övriga spelare. Alla bör få sin röst hörd och utrymme för sina behov och för att kunna spela rätt i familjen.
Hoppas ni fick något av mina filosofiska tankar.
Ha en fin söndag och vilodag och stilla era sinnen för att ta emot ett budskap från ovan.
TITA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar