Jag har den senaste tiden märkt att det smygit in en
känsla,
av att eget värde är rubbat och att man inte blir värdesatt
.
Men då tänkte jag:
"Ingen kan få dig att känna dig mindervärdig om du inte tillåter det!"
Hmm just det!!
Där har vi igen självkänslan!
Jämnvikten i tillvaron.
Vad är det?
Att alla delar väger jämt och att tankar och syssel-
sättningen är medräknat.
Är det min fritid som gör att jag börjar tänka,
annorlunda?
Att man är mera utvilad och avslappnad och
ser förändringarna med andra ögon?
Jag frågar mig fortsättningsvist?
Är det jag som har förändats eller
är det omgivningen som ser saker och ting på ett annat sätt?
Man kan inte säga mera att det var bra förr!
Eller kan man?
Allt tycks vara tillåtet, och det som var av värde och blev värdesatt
förr det är förkastligt idag.
Och det som man ansåg vara dåligt och inte så bra,
det är helt tillåtet idag.
Har man yttrande frihet eller har man det inte?
Får man säga sin åsikt eller
finns det sensur som tar bort det som inte passar in i ens åsikter?
Jag vill här i mina funderingar också komma fram med,
att alla har självbestämmande rätt och rätt att uttrycka sig.
Man kan inte sådär bara behandla folk som mindervärdiga,
för sina åsikter och sina tankar, eller spontana tankar.
Jag tycker att det är märkligt då vissa kan själv
få vara spontan och säga
ganska otrevliga saker, men
när den andra, sen säger så tål man inte, utan den andras tankar skall sensureras bort,
för att ingen skall behöva skämmas och tycka att hur kan hon tycka sådär?
Och så skrattar man, bak på ryggen och tänker, nåjaa hon är ju ganska gammal och kan inte tänka som vi mera. Hon är fördömande och ser saker ur historisk synvinkel.
Visserligen, men allt är inte förkastligt.
Ta inte bort människor eget värde,
mindervärdera inte deras åsikter!
Behandla människor runtomkring er med värde.
Värdesätt dem och höj inte upp er själva och lämna inte den andra i
den känslan att hennes /hans åsikter är av inget värde.
Alla har lika värde. Allas synpunkter och åsikter
respekteras.
Detta har jag haft som motto i livet och en viktig del av mitt liv.
Fortsättningsvis, är det i mina tankar att respektera andra och deras åsikter och värdesätta alla människor.
Men idag har jag märkt hur mycket alla, tänker bara på sig själv och sitt välmående, respekten och att värdesätta andra människor försvinner.
Man blir själviska egoister och självcentrerade personer.
Kanske man nog tidigare varit empatiska människor.
Vart försvinner all empati?
Varför måste man "håna" andras sätt att tala och uttrycka sig?
Varför måste man ta fram mina "egna" rätta kunskaper framom den andras?
Vad har det för betydlse om språkliga kunskaper är lite mindre,
men att man ändå klarar sig runtom i världen?
Vad har det för betydelse i längden om alla skall och skulle få säga sina tankar
och åsikter utan sensur?
Går personen under, blir någon sårad om man inte tar folk på allvar?
Att bli sårad kan sitta i hela resten av livet och kan ni tänka er, att
det kan ha en stor betydelse för resten av allas liv och utveckling.
T.ex som här nedan några exempel:
Tänk efter före förrän ni sårar någons självkänsla!
Respektera era nära människor!
Respektera andras åsikter!
Värdesätt dem, oberonde om de har samma åsikter som ni!
Det är att såra den andra som miste sitt värde, på grund av sensurering av åsikter, eller av att bli nerskrattad på grund av felsägning osv.
Man är inte mindervärdig om hörseln är nedsatt och man hör dåligt och kanske svarar fel på grund av detta.
Man är inte mindervärdig om man "bara är hemma" och har pension eller är sjukpension.
Man har många uppgifter fortfarande fast man inte är i arbetslivet.
Ens värde blir inte mindre för att arbetslivet tar slut.
Värdesätt detta!
Observera mina barn och vänner!
Detta är tankar som jag har just nu.
Tankar som berör mig och som jag vill ha sagt,
så länge ni värdesätter mina åsikter, om ni gör det?
RESPEKT och att bli VÄRDESATT
som människa.
Det är det jag önskar och
hoppas att ni gör!
Kram till er alla!
Tack Tita. Det är viktigt att bli påmind om hur vi skall respektera oss själv och andra."Som du vill att andra skall vara mot dig, skall du vara mot dem" en gyllene regel som kanske är "gammal modig" men som gäller ännu idag.Som människa har vi alla ett värde. Det är vi själv som förstör vårt värde som människa om vi uppför oss oetiskt mot andra. Vi kan inte förvänta oss respekt om vi inte visa det själv.Sen kan vi inte jämföra då med nu, eftersom en hel del har ändrats. Förr skulle man vara artig åt äldre människor och visa respekt för deras ålder och livserfarenhet. Idag blir, sorgligt men sant, de äldre hållna som mindervärdiga på kanske grund av sjukdom eller annat.Vi är unga en gång och om vi får leva så blir vi gammla, så alla skall den vägen gå och möta samma sak i sitt liv om vi inte ändrar vår attityd och förhållande till saker och ting.VI har fått ett hjärta som vi skall försöka ha med i allt vi gör och säger. Och ifall vi medvetet såra en annan så är det inte heller hela världen....det finns det lilla ordet FÖRLÅT!!!
SvaraRaderaSå sant som du skriver! Älska, glömma och förlåta är de tre viktigaste orden som finns.
SvaraRaderaTITA