Rese berättelse januari 2014 Las Palmas.

Gran Canaria Las Palmas resan 19.01-28.01.2014 med min syster.

Det är alltid lite spännande att börja planera en ny resa. Denna gång hade  ”gubben” inte möjlighet att komma på en resa. Så det blev att locka min syster med på en tur.

Det blev Gran Canaria och Las Palmas. Valde hotell Cantur för det är bara 70 meter till stranden. Och 10 meter till en affär. Caféer efter alla gator som går bredvid Cantur.

Ideal stället, efter som min syster ännu använder krycka för sin höftoperation.

Jag hade i början av januari valt nattåget till Helsingfors för att inte behöva boka hotell. Bra så, men ju närmare rese dagen det blev, desto kallare blev det här i våra trakter. 

Det var -22 grader , den dagen vi skulle resa. Så kom jag på att jag kan ju boka om resan och vi far tidigare så att vi får sova på ett hotell nära flygfältet. Flyget till Canarien far först 9:35 på måndagen.  Började boka om! ;). Jaa jaa det blev flera timmars tjo att få byta en biljett. 

Nu får ni ett gott skratt strax från början av vår resa, för det var tjoooooo hela resan med denna resebyrå som vi reste med. Usch usch vilket tjo. 

Nu var det ju VR som jag talade med om tidsändringen och det var nog helt ok att ändra tiden till 18:18 från vår järnvägsstation. Det gick smärtfritt. Men , får jag säga, jag skulle till R-kiosken och lösa ut biljetterna. Jaha,  jag hade ju biljetterna och den var ju redan betald. Bara tiden blev ändrad och jag behövde endast ett bevis att jag ändrat tiden. Kvitto fanns. Borde få 30 € tillbaka för nattåget och sovvagnen är ju dyrare. Men ni kan förstå, hur invecklat det blev. Då jag kom till kiosken, så avbokade flickan hela faderullan, fast jag sa att jag skall bara ha ändring på tiden och hemfärden den är ok och den skall inte avbokas. NÄÄ tänkte jag hur i vida världen kan detta vara sant, så hon bokade om allt, och ombokning kostar och avbokning kostar. Jag sa att jag betalar inte en cent mera, för jag har ju betalt redan 179 € för sovvagn och hemfärd och detta kostar 129€ lite över. Hon menade nog att jag borde betala 20 € till.. DÅ sa jag att i min matematik så har jag ju att få tillbaka. Om du nu behöver 20 € till avbokning ny checkning så borde jag ju får 30€ tillbaka. NÄÄ saa hon, jag borde få 20 €. Då sa jag nå det är ju VR som har er tjänst här som skall betala till R.kiosken. Inte är det ju jag som skall stå för den kostnaden mera för du satte ju in det i priset, eftersom jag har att få ännu tillbaka för biljetten. Som sagt har VR 30€ att betala. Det som förundrar mig, hur kan det vara såhär? Bokningen skall ju i princip gå enklare när man bokar nu förtiden, då allt är elektroniskt ? Men nej.

För att få allt på det klara så ringde kioskflickan till VR och talade, men det blev till ingenting. Jag ringde upp VR men fick inte tala med den kvinnan som jag hade talat med på morgonen. Utan det var en ursäkta mig ”dum” informatör, han förstod inte finska och inte svenska, provade med båda.  Jag sa att nå hur skall jag få tillbaka 30 € för kioskflickan tog från avbokningen 129 + 20 € som var avbokningspriset. Och jag hade betalt 179€....... Näää hur dum kan man få vara vid en biljett försäljning, det är frågan? Då säger han att det kommer väl tillbaka på det konto du har betalt? Nå hur kan det vet det? För det är ju helt omöjligt att de har koll på allas avbokningar-nybokningar? Jag skall nu vänta 2-3 veckor sen tar jag kontakt med VR. Få se hur det går?  Nå det var det. Inte är 30€ hela världen, men det är ju en principsak.

Gubben min körde oss till Bennäs, och vi var där i god tid till avgången kl.18:18. Mycket folk stod på perrongen och väntade och flera hade säkert kurser och arbete i södra Finland. 

Inget tåg kom och inget meddelande i våra telefoner, eller inget meddelande i högtalaren på perrongen. Det tog 10-15 min så kom ett meddelande på tavlan att ingen Intercity tåg kommer den är inhiberad!!!!  Ingenting mera. Jag slog telefon numret  till biljett försäljningen och var i kö 30 min. Inget svar. Systern ringde upp sin man som gav ett nytt nummer. Där köade jag säkert i 15 min. Och då fick jag svar att det har blivit något fel på tåget på grund av kölden att ett nytt tåg är på kommande från Uleåborg så alla som väntar där får komma på detta tåg. 

Just så, Bra så, men sittplatserna garanteras ej. På grund av att de är ju redan sålda och de som sitter där får sitta där. J Trevligt tänkta jag, dit for  det lugna och sköna tåg stunden. Vi bokade ju in oss nästan 2 timmar försenade till bokade hotellet Pilotti i Vanda. Vi fick ju ändå sova ganska bra tills vi skulle till flygfältet. Det blev ju ändå att vi skulle vara där 7:30 så en helt vanlig väckning som man har hemmavidd. Taxi kostade från Tikkurila =Dickersby 20 € till hotellet. 

Hotellet hade egen buss som körde oss till gratis till flygfältet. (gratis, det var väl inbakat i hotellpriset). 

Incheckningen gick smärtfritt. Bra så! Allt löpte bra tills vi landade och vi skulle fara med en buss till vårt hotell. Då fanns det ingen buss som skulle köra oss, vi var 10 stycken som skulle in till Las Palmas. Där stod vi och väntade och ingenting skedde. Mina säkerhetsband på väskan hade försvunnit, och banden som jag hade var nya så det hade nog inte lossnat, för  det var metall och inte plast. Jag gjorde en anmälan under väntetiden, som vi väntade på att få nån buss.
Märklig mottagade av researrangören. Det var av flera personer från firmans dotterbolag  som stod i kö och visade och förklarade, men ingenting skedde.  

Jag har verkligen aldrig upplevt såhär dålig mottagning. Ingen info och ingen välkomnade!  Stod där redan och tänkte, en kund har de missat, och det är jag. Likaså märkte jag ett par som stod en bit i från oss, de tänkte nog likadant. Vi hade ju betalt skilt från flygfältet  till hotellet, så då borde vi ju få service.

Sent om sides så kom en liten buss som förde oss 10 stycket till våra hotell., men ingen guide var med och inget info. Senare på kvällen kom ett textmeddelande att  vi har möjlighet att ringa detta nummer om vi har ärenden eller om vi vill boka till någon rundtur.  Info i textmeddelandet att det finns en mapp i rummet som man kan läsa i och sen kommer det ett textmeddelande när vi skall hem. Någon guide syntes inte till på hela veckan. 

Numret till vårt rum!  :) 

Nå vi är ju inte så att vi skulle behöva en guide om vi inte skulle fara på någon rundtur. Nog klarar vi oss med språket och med att visa och peka och rita och skratta. 

Vi skulle ändå ha velat fara på en rundtur runt hela ön,  för det verkade interessant och jag bokade den via textmeddelande. Fick ett svar att jag skall ge kreditkorts numret och cvc numret på min kreditkort.  Då kom Marple i mig, int ger jag någon nummer av mitt kreditkort och ännu cvc numret, via telefon, som textmeddelande. Det är en säkerhetsåtgärd att vi betlalar sa hon, i textmeddelandet. Jag sa att jag tar pengarna med och betalar direkt åt henne i bussen. Men ser ni det gick icke.  Så ni förstår, det blev inte av någon rundtur. Ni kan tänka er, vad jag tänkte om detta researrangör, än en gång?  Tror ni jag/vi bokar med dem flera gånger? Absolut nix!  

Vi hade nog ändå en mycket givande och rolig resa och härliga upplevelser som kallas duga och förstås var det fint att få vara med sin syster på tumanhand. Nog har vi skrattat och haft roligt, bara det att allt  ”bäcklade” sig och for upp åt skogen, men att man inte ändå hängde läpp. 

Efter ett par dagar fick vi textmeddelande att eftersom resan från flygfältet var krångligt och försenad, får vi 30€ som en check hemskickat, få se om det kommer?
Bra så, men nog var det ändå sista gången med denna arrangör.

Varje dag har det varit mulet och lite regn. Värmen har varit från + 18-21 grader.
40 graders skillnad från vad vi hade hemma när vi for.

Blommor och växter finns inte speciellt mycket runt Las Palmas.  Får konstatera att stranden var välskött, en traktor som putsade sanden varje det och den såg orörd ut varje morgon när man kom till stranden. För oss blev det inget solande på stranden, för det blåste väldigt kallt och det var mulet. Ändå var det ju varmt i luften. 

Strandpromenaden var bra skött och stenbelagd. Man kunde gå och motionera varje dag.  Det gick ju bra också för min syster som gick med kryckan. Många människor hade rullstolar och kryckor och käppar och rullatorer som de gick med, och par som gick hand i hand.
En dag då vi kom till stranden fick vi se Gran Canaria Maraton. Knäppte några foton av tillfället.

Hotellet då: Fyra stjärnigt. Njaa. Snygg fasad! Snyggt inne i korridoren. 

Hotellrummet: Lakanen byttes inte på hela veckan! Handdukarna var det lite si och så, hade man inte satt dem på golvet, så blev de inte bytta. Förstår nog att det är helt ok så, men det fanns ingenting att torka golvet med, för efter en duschning var golvet genomblött, för det sprättade över glasrutan hur man än gjorde och försökte undvika vattnet att far a över hela VC.  Ingen balkong och dåliga gardiner så varje gång man försökte öppna fönstret så sprättade gardinerna ner.

Morgonmålet var gott och digert. Vi hade halvpension, så, vi  åt i hotellet varje kväll. God mat och fin uppassning. Jag tog fiskrätt 5 kvällar och resten lite kött..

Uppe på takterrassen fanns bassängen och bubbelpool.  Vi satt nog där i blåsten några dagar och sista dagen fick vi lite sol så att vi kunde säga att vi fått vara i solen. 

 Boken och appelsin saft uppe på takterrassen. 

 På bilderna är det vår sista runda uppe på takterrassen, vi tog farväl av stället.

Vi satt och läste och pratade och drack cappocino och appelsin juice.
Det är avslappning att få komma till färdig mat och läsa en bra bok, som man inte ens har tid att unna sig, så ofta när man har vardagsrutiner i hemmet.

Det blev mycket motion och mycket prat och skratt.  Det behöver man ibland så orkar man med nya tag. 

 Cappocinoa var vår dagliga kaffepaus.
kcaloririk men gott. Nam nam. Bra för en diabetiker!!

 Ute på vår motionsrunda hittade vi en fin park.

Vi fick vår textmeddelande när bussen skulle hämta och föra oss till flyget.

Resan dig gick bra! Flygresan gick också något så när bra. Lite blåsigt så planet gungade och lyftgropar över Spanien. Annars helt ok. 

 Gran Canaria Maraton som vi hamnade i.
Jag är ju inte den som gillar sport över huvud taget.
Tog ändå några foton. 

Handikapp maraton en person utan ben.

Med Finnair bussen till vårt hotell Scancic Continental, gick  också relativt bra.  Vi fick dock sova endast 4 timmar sen skulle vi fortsätta med tåget till Bennäs.

Tågresan hem: Det var också en historia för sig. Nu skall ni få höra.
Vi kollade vilket spår tåget skall fara på och det stod spår 7,  och där stod Intercity tåget och väntade. Kl. var 7:10, men tåget till Uleåborg far, kl. 7:30. Vagn 1 skulle vi på. Allt Ok såhär långt. Det som jag inte kollade var att tågets nummer skulle vara  43 och detta tåg hade 163.   Gladeligen lyfte jag in våra väskor och stod i korridoren och väntade att min syster skall hinna med. Klappat och klart och kan ni tänka er. Tåget körde i väg och där på perrongen stod systern. Hoo hoooo tänkte jag, vad nu då. Kände mig som en första resenär som gör bort sig in i det sista. Visste inte vad jag skulle göra, jag hade alla biljetter.  Hennes väskor var ju i tåget med mig. Jag hade då redan en plan att jag hoppar av I Dickersby första station de stannar på och så får systern hoppa på med följande tåg och jag hoppar på från Dickersby. Vi ringde i flera omgångar och vi konstaterade att jag hade hoppat på på fel tåg som för till ett annat ställe som nog skulle ha gått via Tammerfors. Sent om sider, som rätta tåget med systern och jag hoppade på i rätta tåget. Ni kan tänka er vilket skratt. Jag skrattade länge och bara jag tänkte på det så skrattade jag.
Det sägs ju att ett gott skratt förlänger livet, och det får man nog säga.

Fortfarande då jag tänker på vår resa så får mig att flina J
Det var nog en humoristisk resa fast vi inte fick sol och så mycket värme. Men ändå en minnesrik och upplevelserik gemenskap.

 Stranden är städat!

Alltid lite VEMODIGT att ställa sig hemåt och packa sina medtagna saker.
Fin resa oberonde av allt som hände.
Var så god nu får ni skratta lite!

TITA

Gott Nytt År 2014

Nytt år och nya tag!
Tänk att det redan är mitten av januari 2014

Dagarna kommer och går och nu först har vi fått minusgrader här i våra trakter, lite snö också

I helgen hade vi en fin och vacker minnesrik händelse vårt 10 barnbarn blev döpt. . 9 barnbarn lever, ett har fått flytta till Jesus och änglarna i himlen.  Dopet var värdefullt och vackert. Prästen betonade faddrarnas uppgift mycket bra, för det är ju deras uppgift att också att fostra barnet till ett Kristet liv.

De gångna året har gått med fart, med många olika händelser och minnesrika stunder under hela året.

Gubben fyllde 60 år och firades här på vår gårdsplan strax efter midsommaren.  60 årsresan gjorde vi tillsammans till Egypten som var en historiska minnesrikaste resan. Alla resor vi gjort har ju varit fina och skapat fina minnen. Senare här i höst fyllde väninnan 60 år och då reste vi 4 ut till Azorerna och firade henne i 1 veckas tid. Naturen var väldigt fin och grön och med vackra varma källor. Blommor som blommade och Hortensia vid vägkanterna prydde hela ön.

I slutet av september föddes vår lilla söta flicka, vårt barnbarn!  Lite dramatik i det hela, men nog ett lyckligt slut och med den fina värdefulla dopkalaset den 11.01.14.

Vår lillpojke fyllde 21 i augusti och nu i höst köpte han ett eget hus och flyttade in 04.12.2014-
Många har frågat av mig att hur i världens tider har han köpt hus såhär ung. Då har jag svarat, det är ju väldigt fint gjort, när man spar så har man. Pengarna flyger i väg och man har ingenting. Man klottrar bort pengarna och sen ser man inte någonting av det man förtjänar. Men när man investerar för livet så då gör man såhär.  Man måste ha ett mål i sitt liv. Mål för vad man gör och planerar framåt.  Sonen planerar nu bergsvärme anskaffning så småningom. Pappa hjälper och renoverar badrum och VC. Lite i gången så blir det nog riktigt bra. Huset var en pärla och när man sen sköter om den så blir det ännu bättre. Jag har bett och ber välsignelse över hans hem och hoppas att allt onödigt världsligt skulle lämna bort och att den etiska och moraliska uppfostran skulle bära frukt.

Vi människor kan ingenting annat än överlämna våra barn i Herrens händer och hoppas och önskar att han som  tar hand om våra barn och barnbarn. 

Önskar er Gott Nytt År.

Skriv gärna några ord i bloggen skulle vara så roligt att höra också andras tankar!

Kram till er som läser!

TITA

Hjärtefrågor i advent- 2013

Mina tankar fungerar bäst i stillhet. När jag får sitta ensam och fundera. När alla i huset sover eller är på jobb.

Idag är det första advent och väntans tider.  Det har snöat igår och idag smälter snön och det blåser hårt. Verkar nästan som vi skulle ha en ny storm dag. 

Det som nu just är nära hjärtat är vad våra politiker egentligen sysslar med, avslutar all den service som folket har byggt upp. Först for vår BB här i nejden. Och nu skall hjärtkirurgin försvinna och byggas upp på en större ort än Vasa. 

Det är ju inte så länge sedan Vasa Centralsjukhus byggde ut sjukhuset.

Jag har ju själv studerat där i många år. Först som primärskötare sen som sjukskötare och sen ännu som specialsjukskötar utbildning .

Jag har praktiserat både i primärskötar och sjukskötarutbildningen på hjärtavdelningen i Vasa. Vilken fin avdelning. Vilken kunnig personal.  Lärde mig mycket där under studietiden. Förstås var jag inte med på kirurgiska sidan, som berör hjärtkirurgin, men nog måste jag konstatera att den behövs.

Vår vän blev opererad för en tid sedan och med lyckad resultat. Hur skulle det vara om han hade blivit opererad i Tammerfors eller Åbo? Skulle han ha fått besök av sina nära och kära? Inte i alla fall  varje dag eller varannan dag. Nej, kanske en gång i veckan, om det heller?

Då jag praktiserade på 1970 talets början  och var på avdelningen med hjärtsjukdomar, träffade jag på en politiker som vid dehär laget har varit död i säkert 35 år. Han var så glad då han fick prata med en person som var från samma ort som han själv. Och då sa han åt mig. Kom ihåg: Rösta inte på sådant folk som skall ha specialsjukvården längre bort, tyvärr får jag konstatera sa han att jag själv har varit så dum att jag röstade på att Vi i neden skulle höra till Vasa Centralsjukhus dirstrik och att Malmska sjukhuset skall ha minimal med hjärtvård.  Flicka lilla sa han du är ung ännu, och nu ser du, mina anhöriga kan inte komma varje dag och hälsa på mig. Jag blir så ledsen, när jag inte ens kan komma upp och tala med dem i telefon. Ja sa han tänk om jag skulle ha fått vara på vårt eget sjukhus. Här ligger jag nu och känner mig ensam. Så rösta du så att vårt eget sjukhus skulle få behålla alla de specialiteter som behövs. För mig är det försent att göra något åt det, för här ligger jag med en svår hjärt sjukdom och väntar att någon anhörig skulle komma och hälsa på.
Denna herreman har jag i alla tiden kommit ihåg vad han sa åt mig och fortfarande minns jag honom. Nu har vi Centralsjukhuset och de specialiteter som behövs, nu skall vi köra bort dessa specialiteter till större orter, som är ännu längre bort från patienternas hemort.
Ja vad betyder detta för oss här på vår lilla ort. Det betyder att när vi är som sjukast skall vi väl ligga i bårtaxi utan vårdarahjälp och kanske vi får vara rädd att vi dör på resan. För ser ni bårtaxi blir billigare än ambulans.
Vårt samhälle har fått ekonomin i sitt huvud. Det skall vara lönsamt att ha någon verksamhet i gång. När har sjukvården varit lönsam, jag svarar, aldrig och kommer aldrig att bli lönsam. Sjukvården kommer att kosta, alltid, liksom åldringsvården. 
Det är ju hur politikerna prioriterar och vart vill de ha pengarna placerade. Vi har råd med en god sjukvård och åldringsvård.  Vi har råd också med en bra skola och en fin undervisning. Men det finns annat i samhället som vi kunde skala bort som inte är nödvändigt för att överleva. Det är just det som man måste få i skick. Folk skulle måsta få etiska och moraliska värderingarna satta på en sådan prioriterings skala som gäller för överlevnad och inte för att få tidsfördriv och andra onödiga ekonomiska belastningar som tar pengarna av det som är nödvändigt.

Det kommer nog en tid när politikerna och vi andra som röstar bör tänka om. Men det är kanske då försent som min patient på 70 talet sade. För mig är det försent att bestämma, men du flicka lilla du har tid att rösta på sånt folk som försöker få sjukvården att hållas i nejden.

Det ser nog faktiskt mörkt ut nu just vid skrivandets stund, och jag får konstatera att till nästa val, skall jag nog se mig noga för vem jag röstar på.

En sak som är klar, det språkliga får inte ha en betydelse för en god vård. Men kan få bra och fin vård på nära håll om man faktiskt litar på folk som fått utbildning på det andra inhemska språket. Det kan rent av vara så att deras kunskaper är bättre. Vem vet. Man har ju rätt till tolk vet jag. Det är att ta emot tolkservice om inte annat finns på stället.  Så gott folk, tänk efter före så att inte all service försvinner från nejden. För det ser faktiskt ut så just nu.

Ha en fin fortsättning på era prioriteringar kära politiker!

Ni som nu just är ute och bestämmer för oss vanligt folk: Det blir inte någon röst från min sida, det skall jag nog se till, ifall ni prioriterar det som för servicen bort från trakten.

Här har jag några saker som borde göras något åt.
- Tåget vid Bennäs...den skall finnas kvar.
- bank automaterna i alla kommuner, så man får ut pengar, helts i varje liten by.

-De stora affärerna skall hållas inom staden, så att man inte varje gång då man skall köpa special varor måste köra 5o km norröver.

- Vad skall vi med en parkeringsgrotta om vi inte har affärsverksamhet i centrum?

- Vad skall vi med en musik institut i nejden om inga elever finns. Och vad gör vi men tom campus hus och höga hyror om ingen har råd att betala, sägs det? Undrar, varför bygget blev byggt.

Det finns mycket annat som borde sättas på listan,
men sätter punkt för denna gång.

Önskar er alla tankar runt dessa frågor och tänk om det är din far eller mor som behöver hjärtkirurgi eller annan specialvård, nästa gång.
Kram till er alla beslutare.

TITA.

Bilderna är lånade från nätet, bildbanken.

Spännande förväntningar!

Spännande!

Väldigt roligt att själv få vara tomte och smyga.

Andra spekulera att vart for den äldsta pojken?
Ut med en roskpåse säger mormor/farmor.

Där är ju tomten, undrar om han har satt en påse på terrassen?

Nää här knackar han ju ---- säger dessa pojkar....

Nää, undrar nog vart hadi storebror for, kanske det är han som knackar`?

Var sin chocklad platta hade jultomten lämnat i en påse och i en annan fanns det adventskalendrar.

Advent är väntan på vad

frågade farmor/mormor.

Det var nog lite svårt att svara. '

Men ett svar fick pojkarna.

Joo på Jesusbarnet. Han blev ju född på julen. 

Oj vad vi får vänta länge, en hel månad till. 

Vi har ju kalendrarna att öppna, så ser vi sen hur många dagar är kvar till julen.

Vackra drömmar! 

En förväntan på storajul sa pojkarna.
Jo  men varför är den så bra?
Joo för man får julklappar!

Advent är väntans tider.

Ha det gott! 

Tita