Så är det med vården och vård system och olika vårdmetoder, som i princip inte har en betydelse för tillfrisknande. Man ändrar på personalens benämningar från en ansvarsuppgift till den andra, så att de som styr är snart mera än de som gör riktigt vårdarbete.
Vart har glädjen farit i vården? Det som man gjorde förr var att man kunde föra ut vårdtagaren som var längre tider på sjukhus, på utflykt till någons villa och bjuda på kaffe från egen börs. Nu kan man inte göra så. Allt skall dokumenteras och planeras och det skall finnas pengar för utflykter. Förr tog vårdarena allt ur egen börs och for på rekreation med patienterna och man begärde ingenting för det. Det var glädjen att få göra något annat än de dagliga göromålen. Och tänk vilken glädje för patienter som var långtids sjuka!
Lika är det med skolorna och skolornas administrationer, de skall ändras, men undervisningen är gammalmodig den ändras inte. Tror man att man lär sig bättre med kateter undervisning som man gjort i alla tider?
När det gäller undervisning så borde den ändras så att den anpassas för alla olika problem som finns hos eleverna. Nya lär metoder. Men så ändrar man administrationen och minskar på lärarna samt andra resurser. Och tror att man spar?
De ändringar som sker är att man delar den ena avdelningschefen som blir 2 avdelningschefer och sen minskar man på dem som gör verkligt arbete, vårdarna och lärarna.
Tror man att det blir billigare? Tror man att vården/ undervisningen blir bättre, med chefer som tror att de gör gått för patienter/ eleverna?
Mera vårdpersonal som gör grundvården behövs, så att vårdarna har tid med varje patient och det blir individuellare!
Flera lärare och mindre elever per klass. Så blir undervisningen effektivare och personligare.
Men tyvärr skall ändringar ske i allt och så kan man inte tänka, var spar man, var är man effektivt i alla lägen?
Det tåls att fundera!
Ha en fin dag!
Tita
Precis det, man sparar på bekostnad av sjuka och gamla människor och även i utblidningen. Vårt samhälle har kommit i en märklig situation dä det moraliska och etiska har mist sitt värde. Beslutsfattarna ser ut att vara både döv och blind då det gäller olika grupper av määnniskor med olika behov. Kunde skriva en hel massa om den nya lagstiftningen inom vården som har farit dit peppern växer, men man pratar till döva öron. Mest retar jag mig upp på det att, man nedvärderar personer med utbildning inom vården, idag behöver man inte ha utbildning till att ta hand om sjuka människor i hemmen och det på grund av att det kostar för mycket.Min fråga är: vem tar ansvar om det händer något? Kommunerna och staten har bestämt att lönsamheten sitter i outbilda personal så de som satt många år av sitt liv på studier är värdelös. Ledsamt och pbegripligt!!
SvaraRadera