Bloggintresserade

25 maj 2017

Bry dig om din nästa och vän!

 Surt sa räven om rönnbären, surt sä jag om citron i vatten
            Lila
Fin färg ihop med likasinnade!
Idag funderade jag på min korta länk om själviskhet, självupptagenhet!
Funderade på våra principer att bry oss om andra?
Ibland är det ju så att man i tur och ordning har bekymmer med sina egna, 
nära och kära.
Sjukdomar drabbar en och var i tur och ordning!
Ibland blir det så att hos vissa drabbas sjukdomar och bekymmer en efter den andra. Man orkar inte och klarar inte av sen att bry sig så mycket om andra. 
Det blir en paus i sitt varande och man tar bara en dag i taget, tills man vilat upp sig.

Det som jag här syftar på är förstås, att bryr vi oss om, då när våra vänner har besvärligt? 
Kommer vi ihåg dem i deras oro och mående eller tolkar vi det som om de inte bryr sig om?

Man måste vara lyhörd, lyssna på vad de har sagt och vad de säger!
Det är inte alltid så att man orkar ha kontakt, ifall man har sjukdom som gör en trött.

Minns att när man mest behöver en vän, är då när man inte orkar ha kontakt!

Sluta vara självupptagen, självisk och elak och sluta baktala när du inte vet hur den andra mår och orkar! Ta kontakt och bry dig!

Ha en fin dag, oberoende hur livet nu just är! I morgon är det en ny dag!

Tita

3 kommentarer:

  1. Ja nog är vi själviska allesamman nångång, fast vi kanske inte har någon orsak att skylla på, då vi ser att någon behöver hjälp, men ibland kan det väl bli så också att man inte orkar engagera sig hela tiden åt andras problem. Sen finns det problem av olika skalg som en kanske inte klarar av att lösa eller hjälpa till med.
    Viktigaste tycker jag, är att, bry sig och ha omtanke om personer som farit illa eller har nedsatt hälsa. Puffa på och ge orsak att se sig själv som värdefull, trots det som finns runtomkring ens person. Ibland är det ju faktiskt så att, man inte kommer nära en del människor, än midre att de vill ha hjälp, det får man acceptera ändå.
    Hjälp kan bli också överdrivet, eftersom man har mera sympati än empati och då går det fel. Den som har det svårt, behöver få själv bevisa sig att, man klarar av och får då känslan av välbefinnande. Överdriven omsorg kan få negativa följder om man inte förstår att ge möjlighet till den sjuke att hjälpa sig själv.
    Lite av mina tankar som jag närmast tänker från hur jag själv upplevt, överdiven hjälp.
    God fortsättning på dagen och trevlig helg!

    SvaraRadera
  2. En människa med funktionshinder, vill ofta kunna göra själv, men det finns de som vill endast ha vänskap och någon som bryr sig om en. Som hör av sig och frågar bara hur är det? Inte vill man alltid ha konkret hjälp, utan stöd och samtal och vänskap.
    Är det inte så?

    SvaraRadera
  3. Jo det är ju så att man blir glad då nån vill veta hur man har det och hur man mår, inte behövs det alltid besök, men ibland nog trevligt att träffa människor och byta tankar öga mot öga :)

    SvaraRadera