Böner och bön om förbön!

I stillheten kom Gud och talade med mig och jag upptäckte djup i tron som jag inte visste fanns. Jag började förstå innebörden i uttrycket ”tystnaden är bönens moder”.

- Jag har också i svåra stunder, då jag inte orkat be med ord. I sömnlösa nätter suckat och de enda böner jag fick fram, är sucken. Och så tårarna, som också är en slags bön, om än ordlös.

Som Guds barn får vi be till Fadern i stor frihet utifrån våra varierande personligheter och förutsättningar.

Bönen är något personligt och vi ber alla lite olika. Du ber med dina ord och jag med mina. Den fria bönen är en tillgång, men den har också sina begränsningar. Ibland är det svårt att hitta ord för vad vi känner och vill be
Man suckar och knäpper sina händer.

Som en gång då min yngsta son var bortrest. Och nu när olyckan hände i januari. Och jag bad om Herrens beskydd till honom så kom Gud till mig och det kändes så verkligt, han sa till mig och jag såg att han satte sin hand på honom och sa, var lugn, jag tar hand om din son! 

Den upplevelsen var och känns så verklig fortfarande och jag tror att Gud har tagit hand om honom! Han tar hand om alla som har problem på något sätt. Vi skall minnas att be också när tillståndet lugnar ner sig, vi skall ta hand om de svaga var de än befinner sig också ta hand om dem som är ensamma och som försöker kämpa på i sin svaga tro, och som faller och faller i frestelsens vägar.

Vi får be för varandra och ber om förbön också för vår del så vi orkar kämpa och att Herren är med oss!

Herre jag överlämnar allt i dina händer! Amen🙏🏼

Till er alla 

TITA 

som känner hopplöshet i ljusningen

i  höstmörker stämning!