Bloggintresserade

20 aug. 2014

Vardagliga ting!



Vardagliga ting!
Det är inte alltid man tänker på de vardagliga tingen runtomkring, men ibland gör man det.
Idag började jag fundera på vardagslivet. Vardagar är många och långa. Ibland känns det långtråkigt och varje dag, är sig lik.  Speciellt när man är pensionär, så kan varje dag vara lika, man skiljer inte ens på helg dagar.  När man är i arbetslivet, kan dagarna vara lika också, man stiger upp samma tid, man går till jobbet, jobbar på och kommer hem, gör sina hemsysslor, tid för sömn och vila.
Likadant är det ju med pensionärslivet. Man stiger upp samma tid som när man hade arbete, gör sina sysslor gladeligen och funderar på livets gång. Hittar på kanske något trevligt att göra. Då menar jag, kanske sysselsättning man inte hann med, under arbetslivet. Då tänker jag också på välgörenhet, som man funderat på under den tid, man arbetat. Det finns många olika uppgifter för oss alla som kunde inspirera, till att hjälpa människor i de dagliga göromålen.  

Vad kan jag göra? Vad vill jag göra? Vad finns det för behöv i min omgivning som jag kunde göra?
Det är i dessa tankar, som jag börjat dagen med, och sitter och virkar för brinn kära livet.

Det är denna situation som jag börjar fundera på meningen och känslan av meningsfullhet. När man jobbade så kändes det ju meningsfullt att arbeta och kanske ge guldkorn åt någon? Nu då, man får fråga sig, till vilken nytta virkar jag eller när jag bakar? Eller när jag skriver mina funderingar på bloggen eller samlar skriverier till ”kanske” följande bok.  Vad är det vi sysslar med här på vår jord, den tid vi är här?
Det är många tankar som rullar på och jag funderar också är det någon annan som tänker lika?

Kanske någon frågar, hör du det är enkelt att göra si och så. Kom med i den här gruppen och den där verksamheten.   Det är enkelt och lätt!

Nu skall ni få höra: Jo verkligen lätt att komma in i en ny grupp! Verkligen roligt att någon bjuder in i en grupp?  Men är det, det jag vill? NEJ! Det är inte det jag vill!
När man i hela sitt liv, varit social och hjälpt andra människor i krissituationer, så orkar man och vill inte heller komma in i en grupp, där en i gången börjar fråga om sjukdomar och berättar om vad man har för krämpor.  Där någon har läst en bra bok om någon sjukdom. Nej tack, jag har fyllnad av allt som heter sjukdomar.  Först har man skött människor i olika sjukdomar, sen har man undervisat i olika sjukdomar och vårdmetoder.  Kanske jag aldrig mera får inspiration att läsa om sjukdomar? Tror inte det.

Och nu är jag osocial. Trivs med att vara helt ensam. Skönt!
Den enda känslan är, att man är onyttig! Varför känner man så? 
Svarar på det själv: Kanske för att man arbetat och stressat på i 40 år och inte haft den sköna fritiden, som man har nu som bäst. Man tror att det inte är sant, att få göra det man vill!
Härliga tider, mina vänner!

Ha en fin dag! 
TITA

3 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Ja det var många tankar om tingen i vardagen. Visst funderar jag också lika ibland men inte har jag tänkt om att vad det är för nytta. Jag vill påstå att du gör ju nytta hela tiden, du hjälper andra på många sätt. Oavsett fast du säger att du är osocial så stämmer inte riktigt det. En osocial människas, skriver inte ner sina tankar eller delar det till andra för man vil ju inte visa att man är osocial. För att man vill vara ensam ibland är man inte osocial, alla behöver få vara ensam i sitt eget sällskap ibland.
    Då man efter ett långt arbetsliv, blir utan de invanda mönstren så tar det sin tid att hitta ett sätt att faktiskt njuta av sin fria tillvaro, utan måsten. Sina tankar kan man inget åt, de kommer och går, efter hurdant humör vi har. Det ända vi kan göra är att lyssna inåt ... vad säger mitt hjärta? Kanske be om att få en uppgift som gagnar mig och andra.
    Ha en fin kväll!

    SvaraRadera
  3. njaa.... nu är det ju så, att jag har faktiskt mycket jag sysslar med, men ibland har man dagar som känns tögot, som vi alla har, men som vi inte vill säga ut så andra hör. Behöver egentligen ingenting mera att göra..... Men ni vet när man alltid har tänkt på vilken nytta har denhär uppgiften och detta var man gör, så sitter det väl i hela livet, eller hur?
    Trevlig kväll!

    SvaraRadera