Bloggintresserade

13 maj 2014

Till mina vänner i sorgen och i glädjens stund är Herren med!





Satt här igen i mina funderingar!
Tänkte på alla dem som har gott bort, och får vila i frid och vänta på oss andra som ännu kämpar på med våra dagliga göromål! Tänker på en av mina vänera son som fick flytta till det eviga hemmet i himlen, för några år tillbaka. Tänk att livet tar slut mitt i den pågående ungdomen.  Eller tänk när ett litet barn som just är fött dör framför föräldrarnas förväntningar om ett barn, som det skedde för min äldsta dotter, familj. Hon har skrivit boken James, som bearbetar sorgen en process som kommer efter en tragisk död, sjukdom eller olycka! Och mest tragiskt är det ju när det är ett barn eller en ungdom som slipper till det eviga livet! Det är alltid sorgligt när någon i av de närmaste går bort, för det är ju en sorg att mista sina nära och kära.

När man är kristen så har man en tanke om att få återse personen i det kommande livet hos Gud och Jesus.  Tänk vad vi är lyckligt lottade med den tron! Men har vi inte denna tro? Ja då får man fråga, varför finns vi till och varför måste vi dö?  Det finns en annan dimension dit vi går efter döden. Det är något som vi inte ser, så länge vi lever. Nära döden upplevelser har många kunnat vittna om ifall de fått komma tillbaka till livet. Plågsamheten och att komma igen till tillvaron. Något ljust och vackert har dessa sagt, något så otroligt, att man inte kunnat säga med ord.
Livet är precis så enkelt och svårt som vi gör den till. Vi måste släppa vår ångest och svåra känslor och låta Herren ta hand om dem. I de svåraste stunderna så bär Herren oss genom svårigheterna. Man lämnar allt i Herrens hände.
En annan av mina vänner skrev i sin logg, (minns inte exakt hur hon skrev) hon skrev ungefär såhär: Hon är glad att hennes föräldrar får vila i Herrens omsorg och att de inte behöver uppleva det som händer och sker runtomkring här. (min uppfattning om det hon skrev). Jag får också instämma i hennes skriveri, jag är glad att mina föräldrar har fått lämna detta jordeliv och får vila i väntan på uppståndelsedagen.  Vila i frid!

Lämna allt i Herrens händer! Det har jag fått göra i alla år, det har många andra också fått göra. När man gräver ner sig i sådana problem, som man egentligen inte kan göra någonting åt. Knäpp dina händer överlåt allt i Herrens händer.  Herren visar nog vägen hur vi skall fortsätta! Vad i gott mod, lyssna på vad hjärtat säger! Lyssna på din inre uppmanande röst! Gör som Herren uppmanar dig att göra! Lyssna på det!

Allt förmår vi i Herren som ger oss kraft!

Ha en fin dag! 
Lämna allt i Herrens händer!

TITA

Lyssna och läs tryck på länken nedan!

http://be.svenskakyrkan.se/prayer/31679

2 kommentarer:

  1. Visst går tankarna ofta till dem som gått bort och saknaden finns hela tiden med oss. Mitt i saknaden och sorgen finner man ändå glädjen i tacksamheten över att de funnits i våra liv.
    Döden berör oss alla, det är en del av livet och visst finns det många varför, som man inte får svar på just i stunder av förtvivlan.
    Då man är kristen slutar inte livet vid döden vi tror på att återseendet står kvar, det i sig gör att döden inte kanske blir så påtaglig utan är en bro till det eviga livet.
    Tryggheten i mitt liv är min tro och att få samtala med Gud, be att han beskyddar mig, mina nära och kära och vänner. Gud hör böner, kanske inte alltid som vi vill eller förväntar oss, men alltid till vårt bästa.
    Önskar även dig en fin dag. Kram

    SvaraRadera
  2. Tack,, Min dag blir som man gör den till! Låter hjärtat leda mig rätt än en gång! Ha en fin dag!

    SvaraRadera