Vänner att lita på, förtroende!

Idag fick jag igen en påminnelse om förtroende, samt går det att lita på vänner och människor i  omgivning.

Fick därför en ingivelse att skriva lite tankar runt förtroende.

enligt ordboken och via nätet hittade jag synonymer till förtroendet, som jag kopierar här nedan.

tillit, tilltro, förtröstan; förtroligt meddelande, hemlighet 

anseende, uppskattning, kredit, goodwill

http://www.synonymer.se/?query=anseende

Det jag vet, vet endast jag. Det jag delar med en vän eller bekant, vet många.

Jag har den senaste tiden märkt, en speciell förtroende med några goda vänner, som jag verkligen har trott att är goda vänner. 

Jag har kanske berättat olika saker som jag velat att hålls mellan dessa vänner.
Jag får väl nog konstatera att det är precis som det alltid ha varit att bäst att inte berätta någonting åt någon om egna privata saker.

Man blir besviken, och jag har verkligen funderat på att hur i vida världen är det så roligt att föra vidare andras problem och andras privata saker?

Jag har i alla tider varit den personen som provar människors förtroende och kanske berättar någon  om mig själv som ingen vetat om, men som ändå inte varit så "farligt" fast man fört det vidare.

Detta prövande är för att se om förtroendet håller.

Håller den inte, så blir man nog reserverad och säger inte så mycket och vill helt enkelt inte delta i diskussionen mer därefter.


Det konstiga är nog ofta att det är vissa släkter som "gottar" sig i andras göromål och görande och problem. Rullar sina tankar kring andra människor.

Det konstiga är att ibland får man själv veta sådana saker om sig själv som är mera än vad man själv vet. 

Varför jag skriver om detta nu, är att jag fick uppleva en person som kom till mig och berättade åt mig hela släktets historia och kunde nästan säga på datum olika händelser och var man bott och var man är född. Var man arbetat och vad  man funderar. Hur kan det vara möjligt?

Nyfikenhet, och skvaller, skvallertackor finns överallt.

Vill du bli kallad för skvallertacka?

Vill du skvallra?

Själv har jag aldrig velat och fungerar aldrig i sådana grupper där man skvallrar och "gottar" sig i andra människor.

Mitt  motto i livet är och har alltid varit, 

" Sopa rent från din egen trappa,

förrän du börjar sopa  andras trappor"

Hur blir det med förtroendet om du sopar först min trappa och söker fel och brister? 

Ser du bara fel i andra och gör som fariseen. Kopierar in här ett Bibelställe som säger ganska mycket om människor som baktalar förtalar och mindre värderar andra människor

Lukas 18:11

Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
Lukas 18:13
Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --

Det som berättas i förtroende det är verkligen ett förtroende håll tyst, berätta inte vidare. Ge ett förtroende och om du får ett förtroende så berätta inte för någon. Det betyder verkligen att man skall hålla tyst och vara en person som håller inom sig själv förtroendet.

Det du lovat, håll det! 

Det kan gälla vad som helst. 

Tex En träfftid, ett förtroende eller något annat.

Man litar på och beundrar människor som håller sitt ord. Människor som inte gör det betraktas som skräp.

De som sviker sitt ord får ofta ingen andra chans.

Tänk efter förrän du sviker dina

 vänner!

Kram till er! 

TITA

Vänner för evigt